Från kvinnors makt över musiken till motverkande av genusfällor på kulturskolorna. Nio projekt får dela på nära 2,4 miljoner kronor i jämställdhetsstöd.
Sammanlagt 2 391 400 kronor betalas ut i jämställdhetsstöd till nio projekt som på olika sätt verkar för ett jämställt musikliv.
Fler kvinnor på toppen
Två av projekten syftar till fler kvinnor i chefsposition i musiklivet. Svensk Scenkonst får pengar för en ledarskapsutbildning för kvinnor och Fritz’s Corner för bildandet av ett kvinnligt nätverk med målet att få fler kvinnor att starta egna skiv- och bokningsbolag.
Bland de beviljade projekten finns även Kungliga Musikaliska Akademien, KMA, som vill sätta fokus på den borttappade repertoaren. KMA får 123 000 kronor för att inventera sina samlingar och lyfta fram verk skrivna av kvinnliga tonsättare. Pengarna ska också gå till att restaurera noterna och göra dem spelbara för dagens orkestrar.
Projekt för barn och unga
Riksorganisationen Popkollo tilldelas 300 000 kronor för att sprida sin verksamhet med mötesplatser för musikintresserade tjejer till platser i landet där de inte finns i dag. Den största summan, 550 000 kronor, tilldelas Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, SMoK, och deras projekt Genusfällorna. I projektet ingår fortbildning och seminarier för kulturskolelärare med syftet att motverka invanda könsroller i musikundervisningen och för att främja ett fritt musicerande för både flickor och pojkar.
Se lista över alla projekt som har fått stöd. Kort presentation av de beviljade projekten finns i beslutet.
Sammanlagt 89 projekt sökte jämställdhetsstöd i den första sökomgången. Lista över samtliga sökande.
Ny chans i november
Ansökningarna har bedömts av en referensgrupp med representanter för Statens musikverk, Kulturrådet och Konstnärsnämnden. Stödet till jämställdhetsprojekten är en del av Musikverkets jämställdhetsuppdrag.
Nästa ansökningsperiod för jämställdhetsprojekt startar den 19 november 2012 med deadline klockan 13 den 22 januari 2013. Läs mer under Söka jämställdhetsstöd.
Svaret på frågan kommer onsdag 16 maj klockan 13.00 här på hemsidan. Då får du veta vilka av de nära 90 ansökningarna som får del av årets ekonomiska stöd för jämställdhetsprojekt.
Ansökningarna har bedömts av en referensgrupp med representanter för Statens musikverk, Kulturrådet och Konstnärsnämnden. Läs mer om jämställdhetsstödet.
Stödet till jämställdhetsprojekten är en del av Musikverkets jämställdhetsuppdrag.
Tid: 16 maj kl 13.00
Plats: www.statensmusikverk.se
Kontaktperson:
Ulrika Gunnarsson, jämställdhetskoordinator
ulrika.gunnarsson@musikverk.se
, 08 519 554 08
Från normkritik till den borttappade repertoaren. 10-11 maj samlades delar av musiklivet på jämställdhetskonferensen Musikliv i balans. Läs i kapp om vad som sades! Och följ Musikverkets fortsatta arbete för ett jämställt musikliv.
En specialskriven fanfar av Lena Willemark och Elin Larsson sparkade i gång Musikliv i balans i en fullsatt konsertsal på Musik- och teatermuseet i Stockholm. Därefter följde ett fullspäckat program med föreläsningar och panelsamtal om allt ifrån den manliga rockbandsmodellen till pedagogernas roll och ansvar för att skapa ett jämställt musikliv, med en hel del musik däremellan.
”En fråga för både kvinnor och män”
– Det blev tydligt att jämställdhetsfrågan inte är någon kvinnofråga, utan att både pojkar och flickor, män och kvinnor har allt att vinna på ett jämställt musikliv. På två dagar lyckades vi belysa genusfrågan ur flera olika perspektiv. Jag tror att många fick en aha-upplevelse av föreläsningarna och det kan vara skönt att se att vi är många som aktivt jobbar med jämställdhetsarbetet. Det var en hoppfull stämning med flera konkreta förslag på hur vi ska gå vidare, säger Ulrika Gunnarsson, jämställdhetskoordinator på Statens musikverk.
Många följde och deltog också i konferensen via Twitter under hashtagen #jämusik. En av dem var operasopranen Malena Ernman som bland annat skrev:
#Jämusik
”Varje tweet från #jämusik är intressant. Svenskt musikliv tar ett stort steg framåt.”
Ta del av fler röster och Musikverkets liverapporterande här: 10 maj och 11 maj.
Mer läsning om Musikliv i balans
Opera är religion och Birgitta helig, Gunilla Brodrej, Expressen
”Ta plats tjejer, snällt!”, Berit Nygren, Mitt i musiken
Det handlar inte bara om operasexism, mansrock och maestrokult. Jag vill se kvinnor vinna, Johanna Paulsson, DN
Dä ä ba å åk, Katarina Widell
Goda nyheter för den som vill ta del av ännu mer från konferensen är att delar av den snart kommer att sändas i Sveriges Television. UR Samtiden var på plats och filmade och resultatet kommer även att kunna ses här på hemsidan.
En del av jämställdhetsuppdraget
Musikliv i balans arrangerades inom ramen för Musikverkets jämställdhetsuppdrag från regeringen. Arbetet för att skapa ett mer jämställt musikliv går nu vidare, bland annat genom tillkännagivandet av vilka projekt som ska få ta del av det jämställdhetsstöd som myndigheten har utlyst. Projekten presenteras onsdag den 16 maj klockan 13.
– En viktig uppgift för Musikverket blir att följa projekten och fungera som stöd och bollplank i deras jämställdhetsarbete. Vi kommer att agera spindeln i nätet och kunna koppla ihop personer som arbetar med likartade frågeställningar för ett så effektivt och långsiktigt resultat som möjligt, säger Ulrika Gunnarsson.
Jämställdhetsarbete på Musikverket
Blåslampan kommer även att riktas inåt, mot myndighetens egen verksamhet.
– En fråga vi ska titta på är huruvida vi själva fungerar som gatekeepers, portvakter, när det gäller att upprätthålla mansdominansen. Vi ska genomlysa verksamheten på alla ledder och bredder, till exempel gå igenom fördelningen av män och kvinnor på hemsidan och på de konserter och samtalsserier vi anordnar. Vi ska gå igenom vår egen utgivning av böcker och skivor och se över vilka som får ekonomiskt stöd från Musikplattformen.
1971–1972 spelade jazzmusikern Don Cherry in sin klassiska lp Organic Music Society. 40 år senare släpper Caprice Records skivan på nytt. Samtidigt reses ett gigantiskt tält utanför Moderna museet. Hur hänger det hela ihop?
1963 är den amerikanske trumpetaren Don Cherry (1936–1995) på turné i Europa med bland andra Sonny Rollins. Det är en tid då jazzens gränser tänjs, för att inte rentav säga sprängs. Don Cherry är en av de unga jazzinnovatörerna, improvisation och ett nytt, fritt tänkande kring form är utmärkande för hans sätt att spela.
Don Cherry kommer till Stockholm
Efter en spelning i Köpenhamn går färden vidare norrut mot Stockholm, staden där Don Cherry så småningom kommer att bosätta sig. Det är där han träffar sin blivande fru, textilkonstnären Moki Cherry. De bildar familj och flyttar efter ett par år med barnen Neneh och Eagle-Eye till skånska Tågarp där de bosätter sig i bygdens gamla skola.
Sverige blir Don Cherrys hemland under senare delen av 1960-talet och början av 70-talet. En synnerligen kreativ period i hans musikliv.
– Don Cherry är en av de allra största inom modern jazz och han har betytt väldigt mycket för de musiker som hade möjlighet att få spela med honom, och så klart för alla hans lyssnare. Han plockade in influenser från hela världen i sin musik, särskilt under åren i Sverige. Han var orädd, öppen och blandade friskt. Det märks extra tydligt på Organic Music Society, säger Ulf Björkman på Caprice Records, en del av Musikverket och det skivbolag som nu ger ut skivan på nytt.
Efterlängtad nyrelease
Skivan, som släpptes 1972, är sedan länge slut hos leverantörerna och andrahandspriset på lp: n är i dag högt.
– Organic Music Society är den i särklass mest efterfrågade skivan ur vår tidigare utgivning. Vi får frågor från såväl samlande privatpersoner som utländska bolag som vill släppa den i andra länder. Vi tycker därför att det är hög tid att ge ut den på nytt.
De 13 låtarna ges nu för första gången ut på cd, samtidigt som de återigen pressas upp på dubbel-lp. Omslaget, målat av Moki Cherry, är detsamma som 1972, den ursprungliga inlagan har kompletterats med den svenske fotografen Gunnar Smolianskys bilder från tiden vid skivinspelningen samt en nyskriven text av den amerikanske musikjournalisten John Corbett.
Bucky Dome byggs på nytt
Tajmingen för återutgivningen kunde knappast vara bättre. Inte nog med att det är 40 år sedan Organic Music Society först kom ut, skivsläppet sammanfaller dessutom med invigningen av den återuppbyggda Bucky Dome på Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm.
Bucky Dome var ett kombinerat konst-, design-, arkitektur- och musikprojekt som intog trädgården utanför Moderna museet sommaren 1971. Ett kupolformat tält med inspiration från den amerikanske arkitekten Richard Buckminister ”Bucky” Fuller byggdes upp på gräsmattan. Familjen Cherry, Don, Moki, Neneh, Eagle-Eye, en katt och en hund, bosatte sig i det gamla fängelset på Skeppsholmen över sommaren för att delta i projektet. Moki Cherry inredde tältet med sina tyger och sin konst, Don Cherry tog i sin tur dit sina instrument och musikerkolleger för jamsessioner, konserter och pedagogiska program för stora och små.
– Bucky Dome var en konstnärlig och musikalisk experimentverkstad med Don Cherry som kapellmästare och musiklärare. Några av låtarna på Organic Music Society är inspelade i tältet, så det känns roligt att kunna fira skivsläppet på invigningen av den nya Bucky Dome. Det känns extra kul att Neneh och Eagle-Eye Cherry, som var med som barn, kommer att spela på releasen, säger Ulf Björkman.
Späckat program hela sommaren
Spelar gör även flera musiker som medverkar på skivan Organic Music Society, nu passande nog under namnet Organic Music Band. Skivreleasen och invigningen går av stapeln torsdag den 17 maj. Bucky Dome har öppet till den 2 september med ett program späckat av musik, konst, arkitektur och design – precis som när det begav sig.
Vart tog alla kvinnor vägen? Veckan spellista lyfter fram några av de musiker som har raderats ur musikhistorien.
Från till Beryl Booker till Memphis Minnie. Historien är full av spelande, komponerande och turnerande kvinnor. Men i den skrivna historien är tystnaden om dem talande.
”Historien har skrivits av män”
– Kvinnorna har raderats bort ur musikhistorien av de män som har skrivit den. Männen har valt ut vad som ska ingå och har fungerat som gatekeepers, portvakter, som har hållit kvinnorna borta från musiklexikon, antologier och samlingsutgåvor, säger Marie Selander, musiker och författare.
Hennes bok Inte riktigt lika viktigt? Om kvinnliga musiker och glömd musik är full av kompositörer, jazz-, blues-, folk- och rockmusiker med två saker gemensamt. De råkar vara kvinnor och de har, trots ett aktivt musikliv, en undanskymd plats i sina genrers respektive kanon. Det är ett stort problem, inte minst för dagens musiker, menar Marie Selander.
”Det finns många förebilder”
– Det är lätt att bli vilsen utan någon att spegla sig i och som kvinnlig musiker är du fråntagen den möjligheten, du är fråntagen din historia. Nya generationer kvinnor som spelar musik får den felaktiga bilden av att de är först ut, i själva verket finns det hur många fantastiska förebilder som helst att inspireras och dra lärdom av.
Marie Selander har valt ut några av sina gömda favoriter inom rock, blues och jazz och satt ihop veckans spellista.
Lista över veckans låtar.
Vissa av guldkornen finns inte på Spotify, men kan höras och ses här:
International Sweethearts of Rythm
Kim Clarke
Vi Redd
De 200 platserna på Musikliv i balans gick åt som smör i solsken, men på Twitter finns obegränsat antal platser. Följ delar av jämställdhetskonferensen där.
Musikverket twittrar från konferensen Musikliv i balans 10-11 maj. Följ @Musikverket och #jämusik!
Stockholms Saxofonkvartett och turkiska New Music Cooperative strävar åt samma håll – att sprida nyskriven konstmusik till grupper som inte ens vet att genren existerar. Musiksamarbetet har fått stöd från Musikplattformen.
Iwo Nilsson och Leif Karlborg tillsammans med turkiska kolleger.
Mitt på ett torg i Istanbul står en svensk saxofonkvartett och spelar, rakt upp och ner. Folk strömmar förbi, några stadsbor jäktar vidare med sina matkassar i vardagsstressen, men förvånansvärt många stannar upp och lyssnar till tonerna av nyskriven turkisk konstmusik.
Musik på oväntade platser
Bakgrunden till Stockholms Saxofonkvartetts utomhusspelning i centrala Istanbul är ett samarbete med det turkiska kooperativet New Music Cooperative, som består av musiker och tonsättare och leds av professorn Dr Ahmet Yürür.
– Kooperativet tog kontakt med oss för fem år sedan för att de ville ha hjälp med att föra ut sin musik och med att nå nya lyssnargrupper, något som vi har arbetat aktivt med i både Sverige och utomlands. Sedan dess har vi spelat tillsammans regelbundet på olika platser i Turkiet, oftast utomhus, säger Leif Karlborg, medlem i Stockholms Saxofonkvartett. Vårt mål är att spela nyskriven kammarmusik på oväntade platser, för ovana lyssnare som kanske inte ens vet att den här typen av musik existerar.
I Turkiet är utrymmet för nutida konstmusik mer begränsat än i Sverige, med färre aktiva musiker, tonsättare och inte minst lyssnare. Men när Stockholms Saxofonkvartett, som förutom Leif Karlborg består av Per Hedlund, Jörgen Pettersson och Sven Westerberg, och New Music Cooperative har genomfört spelningar i olika städer i Turkiet har mottagandet varit över förväntan, enligt Leif Karlborg.
”Fantastiskt gensvar”
– Intresset har varit jättestort och gensvaret fantastiskt, oavsett om vi stått på en utomhusscen i staden Marmaris eller i en universitetsaula i Ankara, säger han.
Iwo Nilsson. Foto: Leif Karlborg
I december åkte saxofonkvartetten och den svenska tonsättaren Iwo Nilsson, som också har ingått i samarbetet, till Turkiet för att tillsammans med två musiker från New Music Cooperative ge fyra konserter och fyra seminarier på musikuniversiteten i Ankara och Istanbul. Repertoaren bestod av över 30 nyskrivna turkiska verk som har donerats av kooperativets tonsättare, samt verk av Iwo Nilsson. Projektet finansierades med stöd från Musikplattformen, inom ramen för internationella samarbetsprojekt.
– Det var knökfullt både på konserterna och seminarierna. Musikstudenter, universitetslärare och många andra nyfikna kom för att lyssna på musiken och för att höra oss berätta om hur vi arbetar.
Förutom ett möte mellan ny publik, musiker och tonsättare har samarbetsprojektet även inneburit ett möte mellan olika musikaliska traditioner. Även om Iwo Nilsson och de turkiska tonsättarna alla skriver nutida konstmusik är skillnaden mellan verken stor, menar Leif Karlborg.
Olika musikaliska stilar
– Den turkiska stilen är väldigt speciell, inte taktindelad som den svenska, utan består ofta av ett mer linjärt partitur. Det måste nästan läsas grafiskt i tid och det blir ett annat sätt att spela på. Vi har lärt oss otroligt mycket.
Publik på universitetet. Foto: Leif Karlborg
Och det lärorika samarbetet fortsätter, även om projektet med stöd från Musikpattformen nu är genomfört. Under resan i december blev Stockholms Saxofonkvartett inbjuden till fler platser i Turkiet och ska bland annat spela på en festival på den turkiska delen av Cypern i sommar.
– Det är inte slut på något sätt. Samarbetet fortsätter och repertoaren kommer att utvidgas med både svenska och turkiska verk. Dessutom har vi stor nytta av det vi har lärt oss i Turkiet när vi försöker nå nya ovana lyssnare på hemmaplan och andra delar av världen, avslutar Leif Karlborg.
Konstnärsliv i Montparnasse, långtråkig teater i London och en rentav skrämmande uppsättning i Berlin. Följ med den 21-åriga skådespelaren Inga Tidblad på en fartfylld studieresa i Europa våren 1922.
Avsnitt ur resedagboken efter teaterbesök i Paris.
Inga Tidblad kom att bli en av sin tids riktiga stora skådespelare. Som 20-åring debuterade hon på Dramaten i rollen som Ariel i Shakespeares Stormen. Året därpå tilldelades hon ett stipendium från skådespelaren Anders de Wahls stiftelse. Pengarna valde hon att lägga på en studieresa i Europa, med första stopp Paris i maj 1922.
Bild på Clareville Grove i London där Inga Tidblad bodde under sin resa.
I Paris träffar Inga Tidblad andra svenska skådespelare och umgås bland annat med konstnärsparet Kajsa och Einar Nerman. Hon spenderar mycket tid i konstnärskvarteren i Montparnasse, insuper den parisiska teaterkulturen och andra sevärdheter. I sin resedagbok skriver hon:
”Det hela är så vidunderligt underbart. I går åt vi lunch i Bois de Boulogne på ett förfärligt elegant ställe. Jag kände mej så löjligt lantlig bland alla sköna, målade fransyskor med apskinn på alla upptänkliga ställen på sina matlassé och crép de chin capes”.
Inga Tidblad som Ofelia 1922.
Operan däremot är inget som imponerar:
”På Operan var jag en enda gång – men det var så mycket applåd och dålig balett och långa, långa arior så man ville somna.”
Från Paris går färden vidare till London vars teaterscen inte tycks imponera nämnvärt den heller.
”Teatrarna var ju ingenting särskilt – men en hel del riktigt förtjusande saker såg jag ändå, t.ex The Beggar’s Opera.”
Sista stoppet på resan är Berlin där vår resenär av en slump upplever en skrämmande revy:
”En kväll kom jag av misstag på en revyteater och blev riktigt rädd. Jag tyckte att Deutsches Künstertheater lät så konstnärligt – men det var allt, allt utom konst. Stipendiatskan gick hem och var rysligt ledsen”.
Resedagboken från den tre månader långa resan finns sedan 1988 i Musik- och teaterbibliotekets samlingar och är utvald till Månadens raritet. Läs mer ur dagboken!
Den frågan ställer skribenten, författaren, debattören Rasmus Fleischer i sin blogg och på Twitter. Rasmus Fleischer tycker också att det är onödigt svårt att hitta information kring detta på vår webbplats.
Vi välkomnar intresset för vårt uppdrag och beslutsprocesserna kring stödet. Det är medborgarnas pengar som ska fördelas och det är självklart för oss att berätta hur detta går till, vilka som får stöd och på vilka grunder. Så här fungerar stödet och arbetsprocessen kring detta.
Stöd till utveckling och nya initiativ
Musikverkets stöd till samarbetsprojekt syftar till att stödja utveckling och nya initiativ i samverkan i musiklivet, att stärka det fria musiklivet och att skapa förutsättningar för ett professionellt musikliv. Läs Musikverkets instruktion, läs Musikverkets bidragsförordning.
Konstnärliga rådet har ställt upp en rad aspekter och kriterier för bedömning av projekten. Relevanta aspekter i det här fallet är att projekt för att kunna få stöd ska syfta till musikalisk betydelse nationellt och internationellt samt till skapande av nya och/eller vidareutveckling av befintliga strukturer och nätverk.
Läs mer om vilka projekt som kan få stöd och vad som krävs av dem på Söka stöd-sidan.
I den senast beslutade stödomgången fick 49 projekt dela på nära 12 miljoner kronor. Konstnärliga rådet hade 425 projektansökningar att bedöma.
Musiksverige har fått stöd för två projekt
1 Förstudie om framgångsfaktorer för musikexport (50 000 kronor)
Projektet är en kartläggning av de nordiska ländernas musikexportkontor och andra svenska kulturella och kreativa näringars exportverksamhet. Tanken är att arbetet ska ligga till grund för att utveckla musikexportorganisationen i Sverige.
2 Förstudie om verksamhetsutveckling för musikexportorganisationen i Sverige (99 879 kr) och har också till syfte att utveckla musikexportorganisationen.
– Konstnärliga rådet har bedömt det som relevant med en översyn av behovet av ett nytt musikexportkontor. De befintliga strukturerna har funnits en tid nu, säger Jonas Burman, chef för Musikplattformen som handlägger stödet till musiklivet vid Statens musikverk.
– Att Sverige är framgångsrikt inom musikexport är ett faktum men det är viktigt att analysera vilka framgångsfaktorer som styr. Studien kan påvisa dessa och ge förslag på förstärkningar inom vissa områden, understryker Jonas Burman.
Transparens i kommunikationen
Statens musikverks ambition är att så många som möjligt ska få veta vilka projekt som fått stöd. När beslutet är klart publicerar vi en nyhet på statensmusikverk.se, det senaste beslutet finns kommunicerat i inlägget 49 projekt får dela på 12 miljoner.
För att ytterligare sprida informationen kring detta bjuder vi i pressmeddelande in medierna till hemsidan vid publiceringen, vilket brukar resultera i viss medieuppmärksamhet kring projekt som fått stöd.
Dokument över samtliga projekt som har sökt stöd respektive beviljats stöd finns publicerade på såväl Söka stöd-sidan som på sidan Projektrapporter.
Den som söker i sökrutan på statensmusikverk.se på ”beviljade projekt” kommer direkt till länkar till information om vilka som har beviljats stöd 2012 samt alla som sökt stöd 2012.
Den nuvarande webbplatsen är en temporär lösning med funktionalitet som inte är optimal. Senare i år lanserar vi en ny gemensam webbplats för hela Statens musikverk där inte minst informationen kring projekt och ansökningar kommer att få fler och bättre funktioner.
En ny ansökningsomgång behandlas just nu av Musikplattformen och Konstnärliga rådet. Följ med här på statensmusikverk.se för all information kring vem som får stöd denna gång.
10–11 maj riktar Statens musikverk strålkastarna mot jämställdheten i musiklivet – på scen och bakom kulisserna. Följ delar av konferensen Musikliv i balans på Twitter.
Den borttappade repertoaren, mansdominansen inom musiken och vinsterna med jämställdhet. Det är några av ämnena på Musikliv i balans. Intresset från musiklivet har varit stort, de 200 platserna på konferensen gick åt snabbt.
Hann du inte få biljett? Misströsta inte. Musikverket twittrar från invigningen och några av programpunkterna så att fler kan hänga med.
Hur?
Följ @Musikverket och #jämusik på Twitter.
Vad och när?
Invigning – Claes Borgström, 10 maj cirka 10.00
Musikverkets jämställdhetsuppdrag – Stina Westerberg, 10 maj cirka 10.15
The Brotherhood of Pop, Rock and Jazz – panelsamtal, 10 maj cirka 13.35
Vad händer sedan – avslutande panelsamtal, 11 maj cirka 14.15
I år är det hundra år sedan atlantångaren Titanic sjönk. En händelse som har satt spår i såväl svensk som utländsk musik. Veckans att höra-lista består av svenska samtida visor om Titanic och ett experimentellt epos från 1969.
Gavin Bryars på Tate Modern i London. Foto: Georg Schroll
Titanic sjönk under sin jungfruresa, på sin väg från Southampton i Storbritannien till New York i USA. Skeppet, som kallades osänkbart, körde på ett isberg och gick under i Nordatlanten natten den 15 april 1912.
Cirka 1 500 människor miste livet i färjekatastrofen, däribland många svenskar. Beskedet spreds snabbt över världen. Titanic hade stått symbol för den moderna tekniken och förlisningen innebar en chock för många människor.
Skillingtryck med Titanic-visa.
Visor om katastrofen
Det internationella trauma som olyckan innebar kom att bearbetas genom kulturen och inte minst musiken. I USA och nästan varje land i Europa, däribland Sverige, har det skrivits och sjungits visor om händelsen. I Svenskt visarkivs samlingar finns närmare 20 svenska visor som skrevs efter förlisningen på 1910-talet.
Visorna var i hög grad levande så sent som i slutet av 1960-talet. När personal från Visarkivet reste runt i landet mötte de flera äldre personer som kunde sjunga texterna och melodierna till Titanic-visorna. En av dem var Astrid Lundström i Ersnäs i Norbotten, som sjöng Ocaanklyvaren Titanics undergång till eget gitarrackompanjemang.
Många av dem som sjöng visorna om Titanic bodde i nordligaste Sverige och Visarkivet spelade även in några visor på finska. Lyssna, läs mer om visorna och se bilder från Svenskt visarkiv.
Gavin Bryars epos
I slutet av 1960-talet skrevs även ett nytt musikaliskt stycke om Titanic. Med det 72 minuter långa musikeposet The Sinking of The Titanic vill tonsättaren Gavin Bryars få lyssnarna att uppleva fartygets färd mot havsbotten. Bryars har i sin experimentella musik tagit inspiration av Songe D’automne av Archibald Joyce, det stycke som orkestern ombord på Titanic spelade in i det sista, enligt vittnesmål från överlevande.
Lyssna på båda styckena på Spotify.
Läs mer om Gavin Bryars The Sinking of The Titanic (på engelska).
Finns det historier om Titanic i din släkt? Dela med dig! Riksantikvarieämbetet letar berättelser om händelsen. Läs mer!
2 500 år efter att Sofokles skrev Antigone dyker det antika dramat upp i Stockholmsförorten Skärholmen. Den tragiska berättelsen om Antigone har blivit ungdomsmusikal kryddad med nyskriven musik och rap.
Fredag den 4 maj är det premiär för Antigone i Skärholmen, det grekiska dramat som vi aldrig har sett det förut. Historien är densamma, huvudpersonen Antigone vill begrava sin älskade bror, trots att hon riskerar dödsstraff sedan kungen Kreon förbjudit begravningen. Men inramningen är ny. Ett lik förs i hemlighet till Skärholmen där Antigone, Ismene, Haimon och Kreon möter rappare, hiphopare och andevarelser.
Hiphop möter antiken
Den interkulturella ensemblen Vox Pacis tar sig an den grekiska tragedin och låter den utspelas som ungdomsmusikal i hiphopskrud. Jonas Dominique och Gunnel Mauritzon har tonsatt tillsammans med hiphopartisterna Adam Kanyama, Malcom Brandin och Rawda Kharaoui från Skärholmen. 25 personer från hela tolv länder medverkar på scen.
– Dramat är antikt men konflikterna och motsättningarna i Antigone är aktuella än i dag. Genom att gestalta generationsproblematiken och motsättningarna mellan olika kulturer på scen, hoppas vi kunna bidra till konfliktlösning i samhället, säger Gunilla Nordlund, konstnärlig ledare för Vox Pacis.
Ungdomsmusikalen är ett samarbetsprojekt med ekonomiskt stöd från Musikplattformen och från Allmänna arvsfonden. Förutom Vox Pacis, ingår Skärholmens stadsdelsförvaltning och Södertörns högskola i samarbetet. En grupp från högskolan kommer att dokumentera projektet, hur det tas emot, och om det kan motverka sociala problem.
Tio speltillfällen
Föreställningen spelas vid tio tillfällen på Bredängsskolan i maj. Men tanken är att projektet ska leva vidare även efter spelperiodens slut. Vox Pacis, som tidigare varit baserade i centrala Stockholm, har i och med uppsättningen av Antigone flyttat permanent till Skärholmen. Under en treårsperiod vill Gunilla Nordlund bygga upp ett kulturellt fredscenter tillsammans med invånare i Skärholmen och med gästspel från artister från hela världen.
– I en tid som denna, med framväxande främlingshat och nya våldsspiraler, tror vi att en möjlig motkraft är att vi möts över nations- och kulturgränser. Det kan vi göra genom att samarbeta i olika projekt som fördjupar dialogen människor emellan och utvecklar musikaliska och kulturella möten.
Facebook
