Undrar du också hur det går för de samarbetsprojekt som har fått stöd från Musikplattformen? Vi har träffat några av de som fick stöd 2011 och hört efter.

Projekt:
Stockholm–Dakar

Musikern Sousou Cissoko och Karin Elfving, etnolog och journalist, är två av personerna bakom projektet Stockholm-Dakar. Ett gäng musiker inom den västafrikanska musikstilen jali, däribland Sousou Cissokos man, Maher Cissoko, en journalist, och en dokumentärfilmare gjorde en gemensam bil- och musikresa från Stockholm, Sverige, till Dakar, Senegal.

Vad är det viktigaste målet?
– Att lyfta fram värdet av mångfald och möten mellan människor. En del pratar om kulturkrockar, men det är inte kulturer som krockar, det är människor som möts. Vi vill visa på länken mellan Stockholm och Dakar och mellan människor och länder över huvud taget. Ett annat mål är att hitta nya sätt att inspireras och att nå ut med vår musik, säger Sousou Cissoko.

Vad har ni lärt er av samarbetet?
– Vilket enormt utbyte musiker och journalister kan ha av varandra för att nå ut. Jag fick kontakt med människor som jag aldrig skulle ha kunnat prata med om det inte vore för de ingångar jag fick via Sousou och de andra musikerna. I många fall var det tvärtom, att de fick värdefulla kontakter tack vare att jag var med som journalist. Jalis har historiskt sett inte bara varit musiker, de har också varit historieberättare, fredsmäklare och underhållare i Västafrika. Med andra ord finns det stora likheter med journalistrollen, säger Karin Elfving.

Var det något som inte gick som ni hade tänkte er?
– Det gick inte att spela på offentliga platser så ofta och så mycket som vi ville, varken i Europa eller Afrika. På många platser fanns det strikta förbud mot gatumusikanter och vi blev bortjagade av polisen flera gånger. Vi fick hitta andra lösningar och bjuda in oss själva när andra musiker spelade på barer och klubbar, säger Sousou Cissoko.

– Vi ville så otroligt mycket, förutom att musikerna ville spela och jag intervjua så ville vi blogga, twittra, och facebooka under resan. Efter spelningarna satt vi och skrev på nätterna i bilen medan vi körde. Jag har aldrig sovit så lite i hela mitt liv, säger Karin Elfving.

Bloggen från resan.
Lyssna på en radiodokumentär om Sousou Cissoko och jalikulturen.

Projekt: Namaste

Suchet Malhotra, musiker från New Dehli, är en av personerna bakom projektet Namaste, en barnföreställning som länkar samman indisk och svensk musik. Föreställningen består av tonsatta texter inspirerade av indiska sagor och myter. Publiken har bestått av förskolebarn. 

Vad är det viktigaste målet?
– Att sammanföra barn med musik på ett sätt där vi inte bara levererar musiken till dem, utan också låta barnen uppleva musiken medan den växer fram. Vi vill även skapa ett möte mellan barnen och världskulturen, genom indisk musik och indiska instrument.

Vad har du lärt dig av samarbetet?
– Att barn uppfattar och upplever musik på ett väldigt djupt plan, med en stor känslighet och stor inlevelse. När vi sjunger om skurken i vår föreställning har flera barn börjat boxas i luften, när vi sjunger om soluppgången lyfter de händerna och de verkar omedvetna om att de gör det. Jag vill bevara den oskuldsfullheten.

Var det något som inte gick som du hade tänkt dig?
– Många barn kom fram till mig efter föreställningen och ville prata och ställa frågor. Eftersom jag har lärt mig vissa svenska repliker i föreställningen trodde de att jag kunde språket, men det kan jag inte. Det kändes hemskt när jag inte kunde svara dem. Jag fick hjälp med tolkning och jag köpte en stor ordbok, men det blir inte samma sak. Det kändes tungt att inte kunna kommunicera fritt med barnen.

Projekt: One Water

Annika Cleo Hultman, kompositör, artist, och en av personerna bakom projektet One Water – ett internationellt projekt om rent vatten. Musiker, konstnärer och dansare från Sverige, Finland och England gör en gemensam föreställning om vatten som ska spelas på skolor i de tre länderna.

Vad är det viktigaste målet?
– Att inte bara upplysa om vattnets betydelse, utan även att beröra. Vi vill ge en upplevelse samtidigt som vi förmedlar kunskap. Att förena huvud med hjärta helt enkelt, genom en föreställning med konst, musik och dans, kombinerad med workshoppar och föreläsningar.

Vad har du lärt dig av samarbetet?
– Hur fantastiskt kreativt det blir när olika genrer möter varandra. Flera olika konstformer ingår i projektet, som modern dans, ljusdesign, videokonst och musik. Nutida musik möts med elektronika, jazz och singer/songwriter. Hela projektet är dessutom ett möte mellan konst och vetenskap.

Är det något som inte har gått som du hade tänkt dig?
– Massor! Vi skulle egentligen ha haft premiär i dagarna, men så fick vår dansare förhinder och sedan gick vatteninstrumentets prototyp sönder. Vi fick tänka om och nu blir det premiär till hösten i stället. Det har gett oss tid att inkludera fler samarbetspartners och arbeta fram föreläsningar och workshoppar. Så i slutändan blev allt faktiskt bättre tack vare alla förhinder.

Projekt: Open Folk

Anton Schneider, dansare och styrelseledamot i Riksförbundet för Folkmusik och Dans, RFoD, en av organisationerna bakom projektet Folk- och världsmusik – Ny mötesplats för genreutveckling.

Vad är det viktigaste målet?
– Att skapa ett forum där aktörer inom Folk- och värdsmusikgenren kan mötas, samarbeta och få möjligheten att bygga nätverk. I samband med Folk- och världsmusikgalan anordnade vi Open Folk, en mässa med seminarier för musiker, arrangörer, skivbolag och organisationer. Det har saknats en sådan plattform inom vår genre.

Vad har du lärt dig av samarbetet?
– Jag har utvecklat mitt tänkande kring hur man kan göra nya samarbeten och skapa synergier. Jag insåg att det är viktigt att bygga en bra infrastruktur kring ett sådant här evenemang, men framförallt är det de informella mötena mellan programpunkterna som är spännande och har det stora värdet.

Var det något som inte gick som du hade tänkt dig?
– Det blev väldigt mycket större och det kom mycket mer folk kom än vad jag hade trott. Förra årets evenemang var inte i närheten av den här storleken.

Projekt: Interplay – London/Sweden 2012

Ulf Rådelius från Musik i Syd, en av organisationerna bakom projektet Interplay–London/Sweden 2012. Svenska och Londonbaserade jazzmusiker ska tillsammans ta fram ett innehåll baserat på musikernas personliga erfarenheter och unika stilar.

Vad är det viktigaste målet?
– Att sammanföra musiker av olika ålder, kön, bakgrund och tradition och få dem att spela med varandra och att dela med sig. Det händer något i den musikaliska dialogen när en 20-åring och en 57-årig musiker befinner sig i samma rum. På organisationsnivå är målet att lära oss bli bättre på att initiera och sjösätta internationella utbyten och samarbeten.

Vad har du lärt dig av samarbetet?
– Vi är än så länge i uppstartsfasen, men jag har redan förstått vikten av tydlighet och framförhållning när det gäller att få ihop sex musiker från två länder. Det är viktigt att fästa så mycket som möjligt på papper. Jag har också fått en fördjupad förståelse kring kommunikation med olika människor. Det går inte alltid att prata likadant med en 20-årig svensk kvinna som spelar trumpet, som med en 50-årig britt som spelar bas.

Är det något som inte har gått som du har tänkt dig?
– En musiker var tvungen att hoppa av projektet i ett sent skede, både till hennes egen och vår besvikelse. Då gällde det att ställa om snabbt, ibland är det tur att man är jazzmusiker. Det löste sig med en ny deltagare så sent som i förrgår, så nu kan jag pusta ut, åtminstone lite grann.

Sök stöd till ditt eget drömprojekt senast den 24 april. Läs mer här!