Ser för närvarande kategorin
"Aktuellt"
Omkring tusen personer besökte Musik- och teatermuseet under Kulturnatten. En elektronmusikklubb intog konsertsalen med ett packat dansgolv, även de nattöppna utställningarna drog fulla hus.
Elektronmusik+Musik- och teatermuseet=sant. Det blev succé när Elektronmusikstudion, EMS, ställde till med storslagen elektronmusikklubb med både liveakter och dj:s i museets konsertsal under Kulturnatten den 21 april. Basen gick på högvarv och dansandet pågick fram till klockan tre på natten.
Många passade även på att kolla in museets utställningar, som hade öppet fram till midnatt med fri entré för alla besökare. Mellan klockan 18.00 och 03.00 besökte cirka tusen personer museet.
Nära 350 samarbetsprojekt har sökt pengar från Musikplattformen i den senaste ansökningsomgången. Vilka projekt som har fått stöd presenteras i juni.
När ansökningstiden gick ut den 24 april hade hela 348 ansökningar om stöd till samarbetsprojekt i musiklivet kommit in. Nu börjar Musikplattformens arbete med att gå igenom varje ansökan.
Minst tio miljoner kronor ska fördelas. Beslutet om vilka projekt som ska få stöd fattas av Konstnärliga rådet på Statens musikverk. Rådet består av åtta ledamöter med omfattande musikalisk erfarenhet och expertis. De tar bland annat hänsyn till projektens konstnärliga kvalitét och dess långsiktiga effekter på musiklivet när de fattar sina beslut.
För att musiklivets aktörer ska få tid att fundera fram nya projektidéer och prata ihop sig om samarbeten har Musikplattformen skjutit fram nästa ansökningsomgång till januari 2013. Ansökningsperioden hösten 2012 är vigd åt återsök för fleråriga projekt som redan har fått stöd från Musikplattformen.
Toner från tippen, kongolesiskt gästspel, nya artister och en jubileumshyllning till Povel Ramel. Musik– och teatermuseets sprängfyllda sommarprogram sparkar i gång i helgen. Här är några av punkterna på programmet!
Musikfabriken. Foto: Inger Hugardt
Musikfabriken – toner från tippen
Välkommen till en ny levande utställning som växer så det knakar. Se, lyssna och var med om att skapa ett nytt, gigantiskt musikinstrument av kasserat byggmaterial, plast och skrot. Musikfabrikens deltagare är musiker med lindriga utvecklingsstörningar. De intar museet med invigning fredag den 27 april. Därefter blir det dagliga och webbsända konserter på egenhändigt byggda instrument. Missa inte avslutningskonserten den 27 maj! Då blir det uruppförande av ett specialskrivet verk för det 16 meter stora instrument som kommer att byggas i utställningen.
Läs mer!
Världens drag på Kulturhuset
Dansa till tonerna av Staff Benda Bililis svängiga musik. Gruppen, som består av kongolesiska gatumusikanter, har gjort internationell succé. Den 29 april besöker de Kulturhuset i Stockholm för att spela på museets evenemang Världens drag! som främst riktas till personer som bor i gruppbostad. Bandet backas upp av musiker från Musikfabriken. Samma kväll ger Staff Benda Bilili ytterligare en konsert som är öppen för alla.
Läs mer!
Filmvisning och kongolesisk bar
De började spela på egenhändigt byggda instrument på Kinshasas gator, i dag turnerar de jorden runt. Vill du veta mer om Staff Benda Bilili? Se den prisbelönta dokumentären om musikernas väg från fattigdom på Kinshasas gator till den internationella musikscenen. Filmen visas den 2 och 23 maj – med kongolesisk bar på museet.
Nina Söderberg spelar den 7 juni.
Nya artister
Möt nästa generation musiker. Valthorn möter wienerhorn och blockflöjt varvas med violin när fem avgångselever från Kungl. Musikhögskolan ger sina examenskonserter på museet. Serien Nya artister bjuder på fyra konserter med start torsdag den 3 maj.
Leve Povel!
Den 1 juni skulle musikmakaren och ordkonstnären Povel Ramel ha fyllt 90 år. Det firas på museet den 2 juni med en späckad jubileumsdag i Povel Ramel-sällskapets regi. Direktsändning av Melodikrysset, utdelning av det 30:e Karamelodiktstipendiet och artistframträdanden är några av punkterna på Povel-programmet. Läs mer!
Hela sommarprogrammet
Läs om samtliga programpunkter i museets sommarfolder.
Staff Benda Bilili är en grupp gatumusiker från Kongo–Kinshasa som har gjort succé på den internationella musikscenen. Till helgen gästar de Stockholm, med stöd från Musikplattformen.
Staff Benda Bilili. Foto: Belle Kinoise
De började spela på egenhändigt byggda instrument på Kinshasas gator, i dag turnerar de världen runt. Bandet Staff Benda Bilili spelar svängig och kraftfull musik med berörande texter om en hård verklighet i Kinshasa i Kongo.
Flera av gruppens medlemmar har tidigare bott på gatan och har olika funktionsnedsättningar efter polioskador sedan barndomen. Nu lever de på sin musik, parallellt med att de kämpar för social rättvisa och bättre villkor för gatubarn och personer med funktionsnedsättningar i hemlandet.
Musikfabriken. Foto: Inger Hugardt
Samarbete med Musikfabriken
Till helgen gästar Staff Benda Bilili Stockholm. Bandet har bjudits hit av Musikfabriken, en daglig verksamhet för personer med lindrig utvecklingsstörning, Musik- och teatermuseet och flera andra organisationer.
Musikfabrikens deltagare spelar också på instrument som de har byggt själva. Söndag den 29 april agerar de förband åt Staff Benda Bilili på Kulturhuset i Stockholm och grupperna kommer också att spela några låtar tillsammans. Samarbetet har fått stöd från Musikplattformen.
Konserten ingår i Världens drag!, en serie med konserter och dans främst riktade till personer boende i gruppbostad som Musik- och teatermuseet anordnar två gånger per år. Senare samma dag ger Staff Benda Bilili ytterligare en konsert, öppen för alla.
Se Staff Benda Bilili live
Se gruppen på Kulturhuset i Stockholm den 29 april.
Biljetter och mer information på Kulturhusets hemsida!
Se filmen Benda Bilili
Ett frankt dokumentärteam har följt bandets medlemmar. Den prisbelönta filmen Benda Bilili visas två kvällar i maj på Musik- och teatermuseet – med kongolesisk bar.
Information och biljetter via museets kalender!
Musikfabriken på museet
Den 27 april öppnar utställningen Musikfabriken – toner från tippen på Musik- och teatermuseet. En levande utställning som växer så det knakar. Besökarna får se, lyssna och själva vara med och skapa ett nytt, gigantiskt musikinstrument av kasserat byggmaterial, plast och skrot. Dessutom blir det dagliga och webbsända konserter med Musikfabrikens deltagare i utställningen.
Läs mer!
Den senaste tidens vittnesmål om sexism i operavärlden är toppen av ett isberg. Bristen på jämställdhet är ett problem i hela musiklivet, säger Statens musikverks generaldirektör Stina Westerberg.
Stina Westerberg. Foto: Jan-Olav Wedin
– Jag har följt debatten om sexismen i operavärlden noggrant och historierna som har kommit fram är upprörande. De vittnar om en oerhört förlegad syn på kvinnor, män och konst.
Debatten, som Statens musikverk uppmärksammat tidigare, drog i gång när Gunilla Brodrej, operarecensent på Expressen, kritiserade Göteborgsoperan för att sätta upp kvinnoförnedrande operaporr. Ett av svaren hon fick var att hon behövde ett rejält ”kylskåpsknull”.
Det blev startskottet för en debatt där fler har valt att tala ut om sexistiska bemötanden i operavärlden, på scenen och bakom kulisserna. En av dem som har tagit bladet från munnen är sopranen Malena Ernman, som skrivit själv om sina erfarenheter och intervjuats i bland annat Sveriges Television.
Rickard Söderberg. Foto: Martin Lindeborg
En annan är sångaren Rickard Söderberg, som skriver i ett inlägg på SVT Debatt:
”Subretter tvingas le åt insinuanta förslag och dramatiska sopraner få sina decoltage studerade av gubbsjuka makthavare… Den som ifrågasätter en högt uppsatt dirigent eller regissör gör sig icke besvär – även om personen ifråga har betett sej som ett svin.”
De senaste sju åren har 91 procent av regissörerna på Göteborgsoperan varit män, på Kungliga Operan i Stockholm har männen utgjort 84 procent och på Malmö Opera 69 procent, enligt SVT:s Kulturnhyheterna.
Debatten har nu även plockats upp i Norge. Och bristen på jämställdhet är inget som är begränsat till operagenren, menar Stina Westerberg.
– Det finns ingen anledning att tro att det är värre inom operan än i andra genrer. Det råkar bara vara någon som fick syn på det. Ojämställdheten är ett problem i hela musiklivet, det visar studie efter studie. Musikbranschen är i sin tur en spegling av samhället. Sexismen är inte enbart ett musikproblem, det är ett samhällsproblem.
Såväl institutioner som enskilda konstnärer har ett ansvar för att verka för jämställdhet, menar Stina Westerberg.
– Respekten för den konstnärliga kreativiteten och friheten är oerhört viktig, men den måste också få ifrågasättas och konstnärer måste våga ifrågasätta sig själva. Att slentrianmässigt visa nakna bröst på scen och att fortsätta reproducera stereotypa könsroller har ingenting med det musikaliska uttrycket att göra.
Inom ramen för Statens musikverks jämställdhetsuppdrag har sex panelsamtal om genus i musiklivet arrangerats på olika platser i landet det senaste året, de kan ses här. Den 10–11 maj hålls en jämställdhetskonferens i Stockholm under namnet Musikliv i balans. Inom kort presenteras de jämställdhetsprojekt som har fått stöd av Musikplattformen.
– Det är viktigt att hålla liv i debatten och att fortsätta arbetet för jämställdhet i musiklivet även efter att den mediala uppmärksamheten har lagt sig, avslutar Stina Westerberg.
Senast tisdag den 24 april klockan 13.00 vill Musikplattformen ha din ansökan för samarbetsprojekt. Alla i det professionella musiklivet är välkomna att söka, från nystartade kammarorkestrar till etablerade hårdrockare.
Minst 10 miljoner kronor ska delas ut till samarbetsprojekt i musiklivet. Du kan söka stöd för såväl internationella som nationella samarbeten samt till mindre projekt och förstudier.
Sista chansen under 2012
Passa på! Nästa chans att söka stöd för nya samarbetsprojekt är i januari 2013. Hösten 2012 kommer ansökningsomgången att vara vigd åt återsök för fleråriga projekt som redan har fått stöd från Musikplattformen.
Din ansökan blir offentlig
Tänk på att Statens musikverk är en myndighet som lyder under offentlighetslagstiftningen. Allt du skickar till Musikplattformen, din ansökan och eventuella bilagor, blir därmed allmänna handlingar.
Ansökan sker via webben. Mer information och länk till ansökningsverktyget hittar du på vår Söka stöd-sida.
Musik- och teatermuseet genomgår en metamorfos under Kulturnatten den 21 april. Basen skruvas upp till max för elektronmusikspelningar och klubb i samarbete med Elektronmusikstudion, EMS. Dessutom har museets utställningar öppet till midnatt med fri entré.
Kathy Hinde och Daniel Skoglund. Foto: Kathy Hinde
Kvällen inleds klockan 19.00 med livespelningar av tre internationellt uppmärksammade elektronmusikakter i museets konsertsal. Den gemensamma nämnaren för de tre är att de alla använder nya instrument som ger en visuell dimension till den konstnärliga helheten.
Hanna Hartman. Foto: Oliver Augst
Tre liveakter
Först ut är Kathy Hinde och Daniel Skoglund. Här kan du se en video från en av deras tidigare spelningar. Efter duon spelar Hanna Hartman sin musik, gjord av allt från inspelade ljud från olika delar av världen till mikroskopiska inspelningar av grönsakerna i kylskåpet. Patricia Alessandrini intar scenen därpå med sin egenkonstruerade elektroakustiska orkester med klingande skulpturer kontrollerade av en dator.
Klockan 22.00 höjs tempot. Från Solitudes brittiska future garage via Meerkat Recordings dubekon till Nihad Tules version av tung svensk techno – klubbnatten bjuder på flera dj:s med en mängd olika stilar. De mer dansanta akterna spelar på den stora scenen uppbackade av ett massivt ljudsystem. Något lugnare blir det i en loungedel, även om basen lär gå varm även där.
Utställningar öppna till midnatt
Museets utställningar håller öppet fram till midnatt med fri entré för alla besökare. Även spelningarna och klubben är gratis, men för klubben gäller en åldersgräns på 20 år. Mer information, artistpresentationer och tider på museets hemsida.
Maria Jansén är inte bara ledamot i Statens musikverks insynsråd. Nu har hon utsetts av regeringen till ny chef och överintendent för Statens historiska museer. Hon blir därmed högsta chef för Historiska museet och Myntkabinettet.
– Jag är oerhört stolt och inspirerad över att ha fått det här uppdraget. Den historiska dimensionen behövs i dagens samhälle ochhär har Statens historiska museer en viktig roll att fylla, säger Maria Jansén till kulturdepartementet.
Läs mer om hennes nya uppdrag på kulturdepartementets hemsida.
Maria Jansén kommer att sitta kvar i Statens musikverks insynsråd, parallellt med det nya uppdraget.
Läs en intervju om hennes arbete i insynsrådet.
Spännande skuggspel och svartsjukedrama signerat Strindberg. Det blir teater för både barn och vuxna på Musik- och teatermuseet i helgen.
- Skuggspel. Foto: Henric Lindsten
Skuggspel i turkisk tradition
Ensamma nätter, en listig häxa och en ruskig orm. I skuggspelsteatern Karagöz på äventyr tvingas huvudpersonen ge sig ut på en lång resa till fjärran land, medan hans älskade familj är kvar hemma i byn. Men hur reser man ifrån dem man älskar mest? Förutom en spännande föreställning får besökarna se hur skuggspelsfigurer blir till och hur man kan göra en egen teater.
Spelas lördag 14 april och söndag 15 april klockan 14.00–15.00
Biljetter och mer information i museets kalender.
Fordringsägare. Foto: Loulou Cherinet
Barnförbjuden Strindberg
Museet firar Strindbergsåret med en modern och fartfylld uppsättning av triangeldramat Fordringsägare från 1889. Möt Strindbergs karaktärer Tekla, Adolf och Gustav i nutid i en uppsättning av Franciska Löfgren. Sista chansen på museet nu i helgen!
Spelas lördag den 14 april klockan 16.00–17.00.
Mer information.
Intervju med regissören Franciska Löfgren.
Söndag den 8 april firades den romska internationaldagen. 2012 är dessutom romskt kulturår. Vi bjuder på romsk musik och kultur ur våra samlingar och från Sveriges Radio. Mycket nöje!
Romsk och resande musik, två program från Folke i P2.
Romsk musik är inte en musik. Hör de stora variationerna mellan romska artister från bland annat Ryssland, Serbien, Irland och Polen, från programmet Världens Liv i P2.
Vad är romsk-svenskt inom musiken och i uppväxten? Från P4 Kultur.
Resandefolkets sånger och musiktraditioner är en självklar, men till stor del okänd del av det svenska kulturarvet. Svenskt visarkiv driver Resandeprojektet som består av insamling av sånger och forskning på temat, läs mer här.
Den som vill läsa och lyssna mer kan med fördel vända sig till Musik- och teaterbiblioteket, som har flera böcker och cd-skivor om och med romsk musik, dessutom noter för den som vill lära sig spela själv. Sök till exempel på ordet romer i bibliotekets onlinekatalog.
I år är det 500 år sedan de första romerna kom till Sverige. Se Kulturrådets konferens från i mars på SVT Play, gå till del ett, gå till del två.
Fler än Statens musikverk riktar blåslampan mot ojämställdheten i musiklivet. På senare tid har fokus riktats mot sexismen i operavärlden, på scen och bakom kulisserna.
Statens musikverk arbetar för att främja ett jämställt musikliv inom ramen för jämställdhetsuppdraget, bland annat genom stöd till jämställdhetsprojekt och samtalsserien Musikliv i balans – sanning och konsekvens, som finns att se på webben.
Ojämställdheten i musiklivet har hamnat i fokus även i kulturdebatten. När Expressens operakritiker Gunilla Brodrej kritiserade Göteborgsoperan för bristande genusmedvetenhet och för att sätta upp kvinnoförnedrande operaporr och fick hon höra att vad hon behövde var ett rejält ”kylskåpsknull”.
Det blev startskottet för en debatt där fler har valt att tala ut om sexismen i operavärlden. Se Sveriges Televisions intervju med Gunilla Brodrej:
Intervju med mezzosopranen Malena Ernman och Maria Lindal, violinist, konsertmästare och konstnärlig ledare för Rebaroque:
Malena Ernman skriver även själv om sina erfarenheter i Expressen.
Programmet Studio Ett i P1 uppmärksammar den 4 april en annan aspekt av ojämställdheten i musiklivet, nämligen glastaket för kvinnliga musiker och tonsättare, i en intervju med musikern, forskaren och författaren Marie Selander. Hennes senaste bok, Inte riktigt lika viktigt, ingår i Svenskt visarkivs skriftserie.
I pjäsen Vårens nyckelord är ångvält får publiken bland annat möta världens bitskaste pensionär, dietisten som klär ut sig till lucia och landets ledsnaste tonåringar. Låter det bekant? Karaktärerna är hämtade ur populära seriealbum. Och det är långt ifrån första gången seriefigurer släpps loss på scen.
Ur föreställningen Vårens nyckelord är ångvält. Foto: José Figueroa/Riksteatern
Serietecknarna Sara Granérs, Nina Hemmingsons och Nanna Johanssons mer eller mindre absurda och existentiellt förvirrade karaktärer, till exempel mannen som gillar att plaska som en delfin, har brutit sig ut från serierutorna och intagit scenen. Fyra skådespelare ger liv åt sammanlagt 18 seriekaraktärer som möts på en solkig stadsfestival, omgivna av bajamajor. Gustav Tegby har dramatiserat och Maja Salomonsson står för regin av Vårens nyckelord är ångvält, som turnerar med Riksteatern under våren.
Seriekavalkad på scen
Det är inte första gången svenska serier dyker upp på scen. I höstas sattes seriealbumet Prins Charles känsla av Liv Strömquist upp på Malmö Stadsteater, en odyssé kantad av sexköpare, sociologisk teori, crackpundare och hjärtesorg.
Även Rune Andréassons snälle och starke Bamse, Joakim Pirinens brutale Socker–Conny, Martin Kellermans kärlekstörstande Rocky och Charlie Christensens svirande Arne Anka har gestaltats på scen, den sistnämnda av Robert Gustafsson i pjäsen Arne Anka – En afton på Zekes 1995. Thore Skogman spelade i sin tur 91:an i pjäsen Kriga för kärlek i början av 80-talet, en annan pjäs om samma seriefigur spelades 2006.
De svenska seriefigurerna har ett gäng utländska kolleger som spelar i samma liga. Snobben har blivit musikal, Tintin har gett upphov till flera pjäser, brottsbekämparen Modesty Blaise har också tagit klivet upp på scen.
Lista över seriepjäser
Rikard Larsson, teaterbibliotekarie på Musik- och teaterbiblioteket har sammanställt en lista över serier som gett upphov till scenproduktioner. Några av pjäsmanuskripten finns att låna på biblioteket.
Arne Anka (Charlie Christensen)
Arne Anka : en afton på Zekes / Charlie Christensen (1995)
Finns att låna!
Bamse (Rune Andréasson)
Bamse och världsmästaren i elakhet / Jens Hausegård (2010)
Knallhatten (Al Capp)
L’il Abner / Gene de Paul & Johnny Mercer (1956)
Modesty Blaise (Peter O’Donnell & Jim Holdaway)
Last day in Limbo / Maurice Travers (1978)
Prins Charles känsla (Liv Strömquist)
Prins Charles känsla / Sara Giese (2011)
Rocky (Martin Kellerman)
Rocky : the big payback / Martin Kellerman (2000)
Finns att låna!
Snobben (Charles M. Scultz)
Snoopy : the musical / Larry Grossman & Hal Hackady (1975)
Spirou (Robert Velter)
Les aventures de Spirou / Suzanne Jehan (1944)
Tintin (Hergé)
Tintin aux Indes : le mystère du diamante bleue / Jaques van Melkebeke (1941)
M. Boullock a disparu / Jaques van Melkebeke (1941)
Kuijfe : De Zonnetempel (musical) / Set Gaaikema (2001)
Vårens nyckelord är ångvält (Nina Hemingsson/Nanna Johansson/Sara Granér)
Vårens nyckelord är ångvält / Gustav Tegby
Finns att låna!
91:an (Rudolf Petersson)
Tre dagar med 91:an / Teater Gazzbazz (2006)
Facebook
