Ser för närvarande kategorin
"Musik"
Pudelrockens historia är skriven, åtminstone en del av den, och detta med viss hjälp av Musik- och teaterbiblioteket här på Statens musikverk.
Omslagsfoto: Michael Johansson
I boken Only young twice – Historien om Europe beskriver Mattias Kling rockbandets resa, från den stökiga starten i Upplands Väsby, via hitkavalkader och världsturnéer, följda av hårdare tider, och så småningom även en comeback med gitarrerna i högsta hugg.
I bokens slutord tackar författaren inga mindre än Tobias Danielsson och Astrid Evasdotter Smith, bibliotekarier på Musik- och teaterbiblioteket, för deras hjälp med informationssökning under arbetet med boken. Det färdiga resultatet, Only young twice, finns nu att låna på biblioteket.
En ny bok från Svenskt visarkiv tittar närmare på jazzens resa från ren musikunderhållning till självständig konstform, till och med välkommen i kyrkan.
Jazzens väg inom svenskt musikliv beskriver genrens utveckling från 1930-talets början till 1970-talets mitt. Författaren Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Umeå universitet, bjuder på möten med musiker, arrangörer, kännare och publik. Pressklipp och musikinspelningar från de fyra decennierna utgör en stor del av källmaterialet.
Boken ingår i Visarkivets serie Publikationer från jazzavedlingen. Läs mer på Svenskt visarkivs hemsida.
I helgen intas Moderna Museet i Stockholm av tolv ljudkonstnärer. De har två dygn på sig att skapa egna nya verk som tillsammans får bilda ett gemensamt ljudlandskap. Allt arbete sker på plats på museet och alla som vill får titta på.
Portarna öppnas för såväl ljudkonstnärer som publik klockan 19 i kväll och stänger inte igen förrän på söndag samma tid. Förutom möjligheten att se ljudinstallationen växa fram, bjuds besökarna även på konserter och konstnärspresentationer under helgens 48 timmar. Det är fritt fram för de som köper biljett att stanna över natten och på morgonen serveras det frukost på museet.
Evenemanget går under namnet FREQ_OUT 8. Konceptet har tagits fram av konstnären Carl Michael von Hausswolff och sammanlagt tolv ljudkonstnärer från nio länder deltar. Bakom arrangemanget står, förutom Moderna Museet, Elektronmusikstudion här på Statens musikverk, Kungliga Musikhögskolan och Audiorama.
Läs mer på Moderna Museets hemsida.
2014 är Umeå kulturhuvudstad i Europa tillsammans med Riga. Jonas Burman, chef för Musikplattformen på Statens musikverk, hoppas att kulturhuvudstadsåret ska inspirera till musikaliska samarbetsprojekt.
Jonas Burman. Foto: Maria Eberfors
Förberedelserna för kulturhuvudstadsåret är redan i full gång. Musikplattformen deltog nyligen i en nationell workshop med siktet inställt på Umeå 2014.
– Jag tycker att detta är ett ypperligt tillfälle att ta kontakt med Musikverket för att diskutera gemensamma musikprojekt. Kom med projektidéer, gör ansökningar, så ser vi gärna till att finnas med för att coacha och vara bollplank utifrån vår nationella överblick, sa Jonas Burman.
Läs mer på hemsidan för kulturhuvudstadsåret, Umeå 2014.
Med fyra dagar kvar till Alla hjärtans dag klappar våra hjärtan lite extra här på Statens musikverk. Veckans spellista går därför i kärlekens tecken, i urval av Marcel Farias, på Svenskt visarkiv.
Foto: Ian Burt
Latinska rytmer och sydamerikanska folksånger är kanske inte det första vi brukar förknippa med Svenskt visarkiv. Men faktum är att det förutom gedigen kunskap om allt ifrån svenska medeltidsballader till nutida schlager, också finns en hel del kännedom om musik från andra delar av världen inom Visarkivets väggar.
Marcel Farias har deltagit i projektet Chilensk musik i Sverige, som tittat närmare på allt ifrån Cornelis tolkningar av Victor Jara, till chilenska musiker bosatta här. Den här veckan bjuder han på musik från Chile, Argentina, Kuba och Spanien, med den gemensamma nämnaren kärlek. Han har varit vänlig nog att översätta låttitlarna och ge oss en ingång för oss som inte kan spanska. Trevlig fredagslyssning! Eller Agradable viernes musical som det heter på spanska!
Till Spotify-listan!
Kärlek på spanska, urval och presentation av Marcel Farias
1. Volver A Los 17 (Att åter bli 17 år gammal) – Mercedes Sosa
Skriven av Violeta Parra, om kärlekens kraft.
2. Palomita Verte Quiero (Min lilla duva, jag vill vara hos dig) – Conjunto Concumen, Victor Jara
Inom latinamerikansk folkmusik brukar man ofta benämna sin käraste som ”min duva” eller ”lilla duva” som ett ömhetsbevis. En längtande sång skriven av Victor till sin kära Joan när han var utomlands.
3. Papel De Plata (Silverpapper) – Inti- Illimani
Vad kan vara vackrare än att skriva ett kärleksbrev till sin käraste på silverpapper?
4. Te Amaré (Jag ska älska dig) – Silvio Rodríguez
5. Menos Tu Vientre (Utan din famn) – Joan Manuel Serrat
En underbar tonsatt dikt skriven av den spanske poeten Miguel Hernandez.
Tidigare fredagslistor från Statens musikverk:
Fredagsjazz
Grattis på namnsdagen Göte!
Vilken är den bästa fredagslåten?
Fredagsspellista #1
Flaskhalsar, vilka länder man bör skippa på turnén, snabba cash och Musikplattformens framtida roll. Det var några punkter som diskuterades på gårdagens välbesökta internationella samråd.
Ett 90-tal personer från det svenska musiklivet mötte landets kulturmyndigheter i går för att diskutera hur svensk musik ska kunna nå utanför gränserna. En av frågorna för dagen var hur Musikplattformen, här på Statens musikverk, Konstnärsnämnden och Kulturrådet bör arbeta framöver för att kunna stödja internationaliseringen av svensk musik på bästa sätt.
Samrådet hölls i konsertsalen på Musik- och teatermuseet i Stockholm och inleddes med en presentation av TYP Kulturkapitals översyn av området. På uppdrag av Musikplattformen har de, via bland annat djupintervjuer med ett 60-tal personer, tittat närmare på vilka behov och förutsättningar som finns inom det fria musiklivet att verka internationellt i dag.
”Krångliga regelverk”
– Läget är fragmenterat, präglat av krångliga regelverk, flaskhalsar, stängda platser och för lite resurser, sa Thomas Bokstad som presenterade översynen. Statens musikverk har en möjlighet att ändra på detta, men det behövs en syftesformulering. Vad ska Musikplattformen prioritera?
TYP Kulturkapital presenterade ett antal egna förslag, till exempel turnéstöd till musiker och en kringresande Musikbuss. Även från publiken duggade idéerna tätt, med önskemål om allt ifrån mer stöd till körmusik, till synpunkten att stödgivningen måste decentraliseras. Jonas Burman, chef för Musikplattformen, fick periodvis springa mellan stolsraderna med mikrofonen för att hinna med alla inlägg. En punkt som kom upp flera gånger var möjligheten att få resestöd till turnéer och förstudier.
Tufft för nykomlingar
– Som nytt band är det oerhört svårt att få komma ut och turnera. Ekonomiskt stöd hemifrån är helt avgörande, sa Olov Johansson, från det flitigt turnerande bandet Väsen, som satt i en av gårdagens paneldebatter.
Även Stina Westerberg, generaldirektör på Statens musikverk, betonade vikten av resestöd och det hon valde att kalla snabba cash.
– På Statens musikverk har vi pratat mycket om snabba cash, det vill säga möjligheten att snabbt kunna bidra med mindre summor i resestöd, men vi har inte hittat ett rättssäkert sätt att genomföra det på än. Det är en viktig uppgift.
Prioritera samarbeten
Vikten av samarbeten inom musiklivet var ett annat ämne som diskuterades i gårdagens panelsamtal och efterföljande gruppdiskussioner.
– I dag sitter många och håller på sina kontakter och erfarenheter. Vi måste bli mer generösa med våra nätverk och dela med oss, sa Isabel Thomson, internationell koordinator på Musikplattformen och fick medhåll från Ulrika Holmgaard, vd för Svensk scenkonst, som satt i samma panel.
I paneldiskussionen satt även musiker med lång erfarenhet från turnélivet, bland andra Peder Karlsson, som passade på att bidra med sina bästa tips till band som vill ge sig ut på turné.
”Satsa på Tyskland”
– Svenska musiker kan behöva påminnas om att det vi gör har internationell verkan. Våga tänk tanken att turnera! Börja med Norge, därefter är Tyskland ett bra land att satsa på, sa han och efterlyste även ett internationellt perspektiv i debatten.
Många av deltagarna på samrådet representerade det fria musiklivets många branschorganisationer, men även enskilda musiker fanns på plats.
– För mig som inte är aktiv i någon organisation känns det fantastiskt att få möta kulturmyndigheter och andra musiker på ett så här öppet sätt. Jag hoppas att det blir fler tillfällen, sa Steinar Aadnekvam.
Fler samtal följer
Och det är tanken. Gårdagens samtal och diskussioner kommer nu att ligga till grund för Musikplattformens arbete med att ta fram en nationell strategi för internationaliseringen av svensk musik. Musikplattformen kommer även att bjuda in till fler samråd under året för att diskutera olika aspekter av villkoren för det fria musiklivet. Datum och mer information kommer att följa här på hemsidan.
Hur ska svensk musik kunna nå utanför gränserna? Det är temat för dagen när det fria musiklivet möter representanter från Sveriges kulturmyndigheter för ett internationellt samråd i eftermiddag.
Musikplattformen har i uppgift att främja och stödja det svenska musiklivet, men uppdraget slutar inte vid Sveriges gränser. Musikplattformen, som är en del av Statens musikverk, arbetar även för att stärka det fria musiklivets möjligheter att verka internationellt. Tillsammans med Statens kulturråd och Konstnärsnämnden har vi inlett arbetet med att ta fram en strategi för internationaliseringen av svensk musik.
Översyn av behoven
Ett första steg har varit att se över vilka behov och förutsättningar det svenska musiklivet har för att nå ut över gränserna. Företaget TYP Kulturkapital har fått i uppdrag att göra en översyn av området och deras underlag kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Det kommer även att vara fokus för eftermiddagens diskussioner.
Ett 90-tal personer har anmält sig för att delta på det internationella samrådet, som hålls på Musik- och teatermuseet i Stockholm, där det bland annat blir paneldebatt och gruppdiskussioner. Bland talarna finns Stina Westerberg (Statens musikverk), Benny Marcel (Statens kulturråd), Ulrika Holmgaard (Svensk Scenkonst), Jonas Burman (Musikplattformen) och George Kentros (Musikcentrum).
Ta del av rapporten
TYP Kulturkapital kommer även att presentera sin översyn. För den som vill läsa på lite innan dagens samråd, och för er som inte kan vara med på plats men är nyfikna ändå, finns rapporten här.
I dag var slutdatum för att lämna in ansökan till stöd för nyskapande samarbetsprojekt i musiklivet. Hann du inte med den här sökomgången? Misströsta inte. Den 2 april kommer en ny chans.
Statens musikverk arbetar för att främja det fria musiklivet och ger stöd för musikupplevelser av högsta kvalitet för hela Sverige. Det sker bland annat genom Musikplattformen och finansieringen av nyskapande musikaliska samarbetsprojekt.
Stort intresse
Intresset den här sökomgången har varit stort. På grund av hög belastning låg ansökningsservern nere vid ett antal tillfällen under dagen. Sluttiden sköts därför upp från klockan 13:00 till klockan 15:00, så att alla som ville skulle hinna söka.
Jonas Burman. Foto: Maria Eberfors
Nu börjar arbetet med att gå igenom ansökningarna för att se vart de utlysta 10 miljoner kronorna ska gå.
– Nu ska vi sätta oss ned och läsa, läsa, läsa. Det ska bli spännande att se vilka projekt som har kommit in. Vi vill gärna ha en bredd av olika genrer och åldersgrupper, säger Jonas Burman, chef för Musikplattformen.
Besked om vilka av projekten som har beviljats stöd lämnas den 20 mars.
Ny chans i april
Den som missade dagens deadline behöver inte vänta länge på en ny chans att söka stöd till utmanande samarbetsprojekt. Den 2 april startar nästa ansökningsomgång.
Läs mer på vår Söka stöd-sida.
Mer information om Musikplattformen.
Läs om vilka som beviljades stöd förra året.
Intresset för att söka stöd för nyskapande samarbetsprojekt i musiklivet är stort! På grund av hög belastning har vår ansökningsserver dessvärre legat nere vid flera tillfällen under dagen. Därför förlänger vi ansökningstiden för samarbetsprojekt i musiklivet till klockan 15:00 i eftermiddag. Vi beklagar detta!
Promotion-tjejer och A&R-killar. Konstnärlig frihet och institutionernas ansvar. Det var några av frågorna som togs upp på vårt panelsamtal om genus och hierarkier i musiklivet. Många inlägg och frågor kom även från publiken.
Moderator Petra Markgren Wangler. Foto: Måna Degerman
Samtalet, som gick under namnet Musikliv i balans – sanning och konsekvens, leddes av kulturjournalisten Petra Markgren Wangler på Manifestdagen på Stacken i Stockholm. Efter att hon slagit fast för alla närvarande att detta var dagens viktigaste samtal, var paneldeltagaren Hilda Sandgren, som driver bokningsbolaget MTA productions, en av de första att ta till orda.
”Många klapp på huvudet”
– Som tjej är det oerhört svårt att nå maktpositioner i musikbranschen. Jag jobbade hårt på flera företag, men fick aldrig chansen att avancera. När jag bestämde mig för att starta eget var det många som klappade mig på huvudet och sa att det aldrig skulle gå, men skrattar bäst som skrattar sist. Det är det bästa jag har gjort.
Anders Engström, från SOM, plockade upp tråden om stereotypa roller i musikbranschen.
– Det finns väldigt många promotion-tjejer och väldigt många A&R-killar. Det vore spännande att se vad som hände med utbud och kvalitet om vi lyckades komma ifrån det mönstret, sa han och föreslog att det kanske är till ett sådant projekt som en del av Statens musikverks jämställdhetsstöd bör gå.
Panelen, från vänster Ellekari Larsson Sander, Rebecka Törnqvist, Hilda Sandgren, Josef Kallerdahl, Lina Brustad och Anders Engström, samt moderator Petra Markrgren Wangler. Foto: Måna Degerman
I panelen satt även Josef Kallerdahl, från duon Josef & Erika och skivbolaget Hoob records.
– I jazzvärlden är fördelningen mellan manliga och kvinnliga musiker hyfsat jämn, men nästan alla viktiga beslut fattas av män och det är en stor bromskloss. Det är även viktigt att komma ihåg att musiken och konsten i sig vinner på jämställdhet, inte bara individer.
”Skolorna har ett stort ansvar”
Från såväl röster i publiken som paneldeltagaren Ellekari Larsson Sander, ena halvan av bandet The Tiny, framfördes synpunkten att skolor och institutioner har det största ansvaret för att driva jämställdhetsarbetet framåt.
– Jag är så trött på att få höra att tjejer måste ta mer plats. Det handlar om att ge oss plats, sa en i publiken.
Ett exempel som togs upp var studieförbundens verksamhet där endast 12 procent utgörs av tjejer/kvinnor. Paneldeltagaren Lina Brustad, från Studieförbundet Vuxenskolan och Nätverket 50/50, berättade att de delvis arbetar separatistiskt för att locka fler tjejer.
– Normerna tar fäste tidigt. Forskning visar till exempel hur tjejer redan på kulturskolan väljer tvärflöjt i stället för att plocka upp gitarren, helt enkelt för att det förväntas av dem av omgivningen.
Deltog via Twitter
Statens musikverk twittrade från samtalet under hashtagen #jämusik, för intresserade som inte kunde delta på plats. Just frågan om instrumentval plockades upp på Twitter, med kommentaren om att tjejer som väljer gitarren i stället riskerar att avfärdas som ”gitarrtjejer”. Under samtalet kom även frågan upp om varför så många tjejer väljer att sjunga, framför att till exempel spela trummor.
– Det är uppenbart att det finns normer som styr våra konstnärliga val, men det finns en stor risk med att problematisera det här på fel sätt. Man kan lätt hamna i precis det vi vill komma ifrån, nämligen att det kvinnor väljer att ägna sig åt är mindre värt. Om din dotter vill börja sjunga, toppen! Peppa henne, och därefter kan du fråga om hon inte är sugen på att lära sig spela trummor också, sa artisten Rebecka Törnqvist, som satt i panelen.
”Det går åt rätt håll”
Hon och många i publiken påpekade att utvecklingen trots allt går åt rätt håll och att även det är värt att uppmärksamma i jämställdhetsdebatten. En man i publiken lyfte fram klassisk musik och det faktum att orkestrarna numera har en relativt jämn fördelning av män och kvinnor som ett föredöme för hela branschen. Ellekari Larsson Sander i panelen hakade på:
– Det är för att de har dragit för draperiet och har anonyma provspelningar.
Det kanske är det som är framtiden? Samtalet lär fortsätta.
Nästa vecka står svenska jazzsångerskor på schemat här på Statens musikverk, Viveka Hellström kommer till Visarkivet för att presentera sin forskning. Vi börjar ladda redan nu med ett axplock av våra främsta jazzvokalister genom tiderna. Trevlig fredagslyssning!
Till Spotifylistan!
Lista över veckans låtar för er som inte har Spotify:
Lista Fredagsjazz
Tidigare fredagslistor från oss på Musikverket:
Grattis på namnsdagen Göte!
Vilken är den bästa fredagslåten?
Fredagsspellista #1
I dag håller vi ett panelsamtal om musiklivets genus och hierarkier på Manifestdagen i Stockholm. Den som inte kan lyssna på plats kan följa oss på Twitter under #jämusik.
Samtalet går under namnet Musikliv i balans – Sanning och konsekvens och leds av kulturjournalisten Petra Marklund Wangler. I panelen sitter sex representanter från svenskt musikliv för att diskutera genus, normer och hierarkier.
Du som inte kan ta dig till Stacken och lyssna kan följa samtalet ändå. Statens musikverk, @Musikverket, kommer att vara på plats för att twittra under hashtagen #jämusik, med start klockan 14:30.
Mer om panelsamtalet hittar du här.
Facebook
