Ser för närvarande kategorin
"Musik"
Söndag den 8 april firades den romska internationaldagen. 2012 är dessutom romskt kulturår. Vi bjuder på romsk musik och kultur ur våra samlingar och från Sveriges Radio. Mycket nöje!
Romsk och resande musik, två program från Folke i P2.
Romsk musik är inte en musik. Hör de stora variationerna mellan romska artister från bland annat Ryssland, Serbien, Irland och Polen, från programmet Världens Liv i P2.
Vad är romsk-svenskt inom musiken och i uppväxten? Från P4 Kultur.
Resandefolkets sånger och musiktraditioner är en självklar, men till stor del okänd del av det svenska kulturarvet. Svenskt visarkiv driver Resandeprojektet som består av insamling av sånger och forskning på temat, läs mer här.
Den som vill läsa och lyssna mer kan med fördel vända sig till Musik- och teaterbiblioteket, som har flera böcker och cd-skivor om och med romsk musik, dessutom noter för den som vill lära sig spela själv. Sök till exempel på ordet romer i bibliotekets onlinekatalog.
I år är det 500 år sedan de första romerna kom till Sverige. Se Kulturrådets konferens från i mars på SVT Play, gå till del ett, gå till del två.
Öland lossnar från havsbotten, salt i stället för socker i kaffet och felinställda klockor. På söndag är det bäst att se upp. Förbered dig redan nu genom att lyssna på veckans spellista med tema 1 april.
Våren är i antågande och med den det datum då det är fritt fram att fara med osanning, till och med tidningar, radio och tv har för vana att försöka dra oss vid näsan den 1 april. En klassiker bland aprilskämten är när Sveriges Television presenterade ett busenkelt sätt att förvandla svartvita tv-apparater till färgteve 1962.
Inom musiken finns en lång och kär tradition av att besjunga 1 april. Från klassikern April, april (som vann svenska melodifestivalen 1961 med Siw Malmqvist, som sedan petades till förmån för Lill–Babs som fick tävla i den europeiska tävlingen, en helt egen historia i sig själv) till Burt Bacharachs April Fools, som dagen heter på engelska, från 1969.
Klassiska aprillåtar
På veckans att höra-lista har det spånats fritt kring 1 april, att luras och att bli lurad, ”fools” av alla de slag, inte minst i kärlek. Milli Vanilli, som lurade skjortan av de flesta med sitt mimande, finns förstås med, tillika Peps Blodsbands falska sifferexercis.
Marie Fredriksson, Prince och Totta Näslund sjunger alla om aprils oberäkneliga väder. Eartha Kitt sjunger om april i Portugal, Ella Fitzgerald om april i Paris. Andra enskilda dagar i april har fått egna låtar som också har kvalat in på listan, bandet Vikingarna sjunger om en solig söndag i april på mammas gata, medan musikern Gillian Welch fokuserar på den 14 april.
Det är med andra ord en salig blandning. Lyssna själv på Spotify!
Fler klassiska aprilskämt på Sveriges Televisions hemsida.
Förra veckans spellista: Syskonkärlek.
Elektronmusik, punk och performance. Det förnyas och blandas friskt när Folkoperan bjuder in till gratis operafestival 30–31 mars i samarbete med Elektronmusikstudion. Musiker, skådespelare, konstnärer, exfångar och regissörer har bjudits in för att på scen ge sitt svar på frågan: vad är operaperformance?
Bild från EMS arkiv.
Ytterligare en fråga som aktualiseras i sammanhanget är vad elektronmusik egentligen har med opera att göra. De två konstformerna förenas på Opera Showroom, den första upplagan av vad som ska bli Folkoperans årliga festival. Elektronmusikstudion, EMS, en del av Statens musikverk, medverkar med flera programpunkter.
Flera artister från EMS
Sångerskan, perfomancekonstnärern och tonsättaren Anne Pajunen framför sitt stycke Some Details som har komponerats på Elektronmusikstudion. Koreografen Per Sacklén, även han knuten till EMS, medverkar med Op-motion, ett samarbete med studenter från Operahögskolan i Stockholm.
Mats Lindström. Foto: Ramon Reissmuller
Mellika Melouani Melani, konstnärlig ledare för Folkoperan, framför dessutom sitt verk Regulating Aggression med elektroakustisk musik av Mats Lindström, ljudkonstnär och chef för EMS. Fokus för projektet är svensk kriminalvård och kopplingen mellan operasångarens urkrafter och fängelseinternens ursinne. På scenen medverkar före detta fångar från svenska fängelser.
– Det här är första gången jag närmar mig opera. När Mellika Melouani Melani frågade mig om jag ville vara med fanns det inte på kartan att tacka nej. Hon är en av Sveriges mest spännande kulturpersonligheter och Regulating Aggression är ett väldigt starkt projekt, säger Mats Lindström.
Tidig elektronisk opera
Han må han vara grön i sammanhanget för egen del, men kopplingen mellan EMS och opera går tillbaka till grundandet av EMS på 60-talet.
En nytolkning av Carmen spelas på Opera Showroom.
– Karl-Birger Blomdahl var initiativtagare till EMS och en av de första tonsättarna som integrerade elektronmusik i ett i operaverk. Tillsammans med Erik Lindegren skrev han operan Aniara, som bygger på Harry Martinssons epos. Den innehåller flera elektroniska partier och uruppfördes på Stockholmsoperan redan 1959, säger Mats Lindström.
Så visst finns det en koppling mellan elektronmusik och opera, både nu och då. Under Opera Showroom får publiken uppleva fler experimentella möten mellan genrer, bland annat mellan opera och punk och opera och performancekonst. Den som vill veta hur det ter sig i praktiken kan bege sig till Folkoperan 30–31 mars, fri entré.
Hela programmet finns på Folkoperans hemsida, där det går att lyssna på några smakprov.
Klara och Johanna Söderberg i First Aid Kit. Foto: Wichita Recordings
Vad har banden ESG, The Kinks och First Aid Kit gemensamt? Samma sak som Van Halen, The Knife och The Ronettes. Musicerande ensambarn göra sig icke besvär, för att kvala in på veckans spellista ska bandet bestå av minst ett syskonpar.
Kiv och kärlek. Syskonrelationen är för många den längsta relationen i livet. För vissa räcker med att ses någon gång om året i vuxen ålder, andra tolkar ordet syskonband bokstavligt och ger sig ut på gemensam turné. Temat för veckans spellista är syskonkärlek.
Till Spotifylistan!
Lista över veckans låtar!
Tidigare fredagslistor:
Grattis i efterskott Quincy Jones!
En Jähkel tar sig an Johan Helmich Roman
Strindbergs spellista
Känsliga bitar
Kärlek på spanska
Fredagsjazz
Grattis på namnsdagen Göte!
Vilken är den bästa fredagslåten?
Fredagsspellista #1
67 år har gått sedan han plockade upp trumpeten. Onsdag den 14 mars fyllde den legendariske musikmakaren Quincy Jones 79 år. Temat för veckans spellista är med andra ord givet: Grattis Quincy!
Baksidan till Quincy Jones självbiografi.
Trumpetare, låtskrivare, arrangör och producent. Quincy Jones mångsidiga musikkarriär spänner över sex årtionden och inbegriper samarbeten med storstjärnor som Billie Holiday, Frank Sinatra, Michael Jackson och Arne Domnerus (!).
Veckans spellista
Ulf Björkman, marknads- och promotionansvarig på Caprice Records, fattade tidigt tycke för Quincy Jones, han fyller dessutom år på samma dag. Nu har han satt ihop veckans spellista.
Lyssna på listan på Spotify!
Låtlistan!
Quincy Jones föddes i Chicago 1933. Under barndomen hann han prova på ett antal blåsinstrument innan han fastnade för trumpeten som tolvåring. Två år senare, när han bodde med familjen i Seattle, träffade han en 16-årig Ray Charles, som introducerade honom för jazzmusiken och som kom att bli en vän för livet. (Jones spelade för övrigt en roll i filmen om Ray Charles från 2004.)
Musikkarriären tog fart tidigt. Medan Jones fortfarande gick i high school, motsvarande ungefär gymnasiet, uppträdde han flitigt med bland andra sångerskan Billie Holiday. Efter en kort sväng på universitetet hoppade han av studierna för att ge sig ut på turné i Europa.
Quincy Jones besöker Stockholm
1953 nådde turnén Stockholm vilket blev startskottet för Quincy Jones speciella relation till Sverige och svensk jazz. Under sitt besök spelade han in en skiva tillsammans med de svenska jazzstjärnorna Åke Persson, Arne Domnerus, Lars Gullin och Bengt Hallberg.
Bokomslag Listen Up.
I mitten av 50-talet lockade storstädernas storstad. Jones flyttade till New York som 20-åring och började arrangera musik åt bland andra Count Basie, han ledde flera storband och följde med som kapellmästare och trumpetare på jazzmusikern Dizzy Gillespies turné i Mellanöstern och Sydamerika 1956.
Några år senare var jazzstjärnan återigen i Stockholm, den här gången bland annat för att uppträda med Harry Arnolds storband. Legenden säger att det var under en taxiresa hem till vännen och musikern Bengt-Arne Wallin, bara några timmar innan spelningen, som Jones skrev den låt som kommit att förknippas med hans återkommande Sverigebesök, The Midnight Sun Never Sets, som han spelade in tillsammans med Harry Arnolds band 1958.
Rekordkarriär i skivindustrin
Efter ytterligare en sväng runt Europa och Paris återvände Jones till New York 1961 för vad som skulle komma att bli en blomstrande skivbolagskarriär. Parallellt med producentuppdragen arrangerade han även musik för bland andra Frank Sinatra.
1965 byttes New York mot Hollywood och Jones började skriva prisad filmmusik. Tre år senare kammade han hem en Oscar för musiken till filmen In Cold Blood, baserad på Truman Capotes bok med samma titel.
Bokomslag Red Carpet Blues.
Gifter sig med Ulla Andersson
Även på det privata planet har Quincy Jones en särskild koppling till Sverige. 1966 är han i New York för att delta på en hyllningsfest till Frank Sinatra. På festen är också fotomodellen Ulla Andersson från Stockholm. Tycke uppstår och paret gifter sig ett år senare. Tillsammans med Ulla Andersson, eller Ulla Jones, som hon kom att heta efter giftermålet, får han två barn. Efter sju år spricker äktenskapet och Ulla Jones tar med sig barnen och flyttar till Sverige.
1978 skrev Jones musiken till filmen The Wiz, som baseras på musikalen Trollkarlen från Oz. Hans vägar korsades då med Michael Jacksons, som spelade en av filmens huvudroller. Resten är pophistoria. 1984 producerade Jones Michael Jacksons skiva Thriller, till dags datum den skiva som har sålt flest exemplar i hela världen. Tre år senare följdes Thriller upp av albumet Bad. Däremellan hann Jones med att skriva välgörenhetslåten och världshiten We are the world.
Se intervju från Stockholmsbesöket
1990 var Quincy Jones än en i gång Stockholm, bland annat för att umgås med vännerna från den svenska jazzscenen. Sveriges Television gjorde ett reportage om finbesöket, som kan ses här.
Efter att ha skrivit signaturmelodierna till teveserierna Cosby och Rötter verkar Jones ha fått mersmak på nöjesindustrin. Elva år efter att han startade sitt eget skivbolag grundade han även ett nöjesbolag som på 90-talet bland annat producerade tv-serien Fresh Prince i Bel Air med Will Smith i huvudrollen och Jones kom att äga såväl radio- som tv-stationer.
1994 belönades Quincy Jones med Polarpriset, en av hundratals utmärkelser som han har fått ta emot under sin långa musikkarriär.
Q The Autobiography of Quincy Jones finns att låna på biblioteket.
Polarpriset
En video från pristutdelningen kan ses här, varning dock för bristfällig videokvalitet.
2001 utkom Jones självbiografi Q The Autobiography of Quincy Jones, den finns att låna på Musik- och teaterbiblioteket för den som mäktar med att läsa på engelska.
Mer tips från Musik- och teaterbiblioteket:
Listen Up: The Lives of Quincy Jones – bok på engelska som baseras på filmen med samma namn
Red Carpet Blues – självbiografi på svenska av Ulla Jones, bland annat om hennes liv med Quincy Jones
Noter till albumet Thriller, för röst och piano med ackordanalys och ackordboxar för den som vill spela och sjunga själv
Noterna till musikalen The Wiz, med musik av Quincy Jones
Du som har lånekort på Musik- och teaterbiblioteket kan även lyssna på Quincy Jones musik på Naxos Music Library. Läs mer här.
Tidigare fredagslistor från Statens musikverk:
En Jähkel tar sig an Johan Helmich Roman
Strindbergs spellista
Känsliga bitar
Kärlek på spanska
Fredagsjazz
Grattis på namnsdagen Göte!
Vilken är den bästa fredagslåten?
Fredagsspellista #1
Glädjande nyhet för dig som missade Kulturrådets fullsatta informationsmöte om stöd till internationella kulturprojekt – nu kan du se video från mötet på webben.
Torsdagen den 15 mars höll Kulturrådet ett informationsmöte där bland annat Musikplattformen på Statens musikverk medverkade. Intresset var stort och platserna på mötet, som hölls på Filmhuset i Stockholm, gick åt som smör i solsken. Som tur var filmades allt.
Läs mer om Musikplattformens stöd till internationella samarbetsprojekt.
Läs mer om gårdagens möte på Kulturrådets hemsida.
Hur står det till med jämställdhet och genus i folkmusiklivet? Och är det bättre att lära sig spela av Näcken än via landets folkmusikutbildningar? Det är ämnena för Statens musikverks två seminarier på Open Folk i Malmö 29-31 mars, i anslutning till Folk- och världsmusikgalan.
Det blir inte bara prisutdelning och festligheter när folkmusikbranschen samlas i Malmö i slutet av mars. I samband med Folk- och världsmusikgalan anordnas tre seminariedagar under namnet Open Folk. Sammanlagt blir det över 30 programpunkter, däribland två seminarier som anordnas av Statens musikverk.
Är det bättre att lära sig av Näcken?
Utbildning och likriktning står på schemat när Svenskt visarkiv bjuder in till panelsamtal. Vi har aldrig haft så många och så skickliga folkmusiker som nu och det tack vare landets folkmusikutbildningar, hävdar vissa. Men det kostar på, musik- och folkhögskolornas utbildningar har lett till likriktning och homogenisering, menar andra. I denna panel diskuteras musikutbildningarnas påverkan på folkmusiken, både dess möjligheter och begränsningar.
Tid: torsdag 29 mars 14.30–15.30
Mer information.
Musikliv i balans – sanning och konsekvens
Musikens jämställdhet och genus, kvotering, musikaliska normer och fria konstnärliga val. Det är några av punkterna som kommer att diskuteras under Statens musikverks panelsamtal Musikliv i balans – sanning och konsekvens. Samtalet leds av kulturkonsulenten och rådgivaren Ulrika Lind och kommer att sändas direkt här på hemsidan för den som inte kan lyssna på plats.
Tid: fredag 30 mars 16.00–17.00
Mer information.
Samtalet är en del i en serie som arrangeras inom ramen för Statens musikverks jämställdhetsuppdrag. Du kan se tidigare samtal ur serien här.
Läs mer om Open Folk och Folk- och världsmusikgalan här.
Johan Helmich Roman (1694-1758), även kallad den svenska musikens fader, var violinist, hovkapellmästare och tonsättare. Veckans spellista är en dramatiserad musikberättelse om hans tid och liv, med skådespelaren Lennart Jähkel i rollen som Roman.
Följ med på ett tonsatt 1700-talsäventyr, främst avsedd för de något yngre lyssnarna. Skivan Johan Helmich Roman, passande nog döpt efter huvudpersonen, ingår i Caprice Records serie Klassiker för barn.
Senor och fårtarmar
Under berättaren Henric Holmbergs ledning får vi här möta Roman redan som 7-åring, ett underbarn som uppmärksammades för sitt fantastiska fiolspel, tidsenligt spelande på violinsträngar av senor och fårtarmar.
Musik för fest
Vid 16 års ålder anställdes Roman vid Hovkapellet. Hans musikaliska resa fortsätter utomlands och snart komponerar han egen musik. Så småningom utnämns Roman till förste hovkapellmästare av drottningen Ulrika Eleonora och det blir hans uppgift att skriva ny musik till varje kunglig fest och högtid.
Lyssna på ett smakprov
Kasta dig direkt in i handling, mitt under pågående storbrand i slottet Tre kronor i Stockholm år 1697.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Mer av den svenska musikens fader
”Äta litet, dricka vatten…” Nej, det rör sig inte om något nytt bantningsrön, det är i själva verket inledningsorden till en namnlös fastlagsvisa med musik av Roman och text av Olof von Dalin (1708-1763). Den passar synnerligen bra såhär i fastetider inför påsk, enligt Musik- och teaterbiblioteket, som har grävt fram den ur sin gedigna Romansamling. Sången finns i flera exemplar i bibliotekets samlingar, i form av två Romanautografer och tre avskrifter. Läs mer om månadens raritet!
Romansamling på nätet
Musik- och teaterbiblioteket har mer att bjuda på i sammanhanget. De digitaliserade hela sin Romansamling för några år sedan och databasen innehåller cirka 1 000 verk, både originalkompositioner och arrangemang. Det är bara att skriva ut noterna och börja spela för den som känner sig hugad. Mera information hittar du här!
Musik- och teaterbiblioteket har inte bara handskrivna noter av Tjajkovskij och böcker om klassisk musik. De kan även stoltsera med kunskap och material om nyare genrer. En av bibliotekariernas hjärta klappar lite extra för britpop, eller ”Cool Britannia” som det ibland kallas.
Pulp på Øyafestivalen 2011. Foto: Kim Erlandsen/NRK
Tidigt 90-tal var grungemusikens storhetstid. Den amerikanska musikstilen med Nirvana i spetsen dominerade även i Sverige och Storbritannien. Ungdomar med håliga kläder, gärna med en och annan färgfläck, och Kurt Cobain i hörlurarna var en vanlig syn på både Stockholms, Londons och Seattles gator.
Men i mitten av 90-talet tog den brittiska populärmusiken ett rejält kliv framåt. Band som Suede och Blur slog igenom med full kraft och slog undan benen för grungens raspiga röster och grötiga gitarriff. Den brittiska gitarrpopen med 60-talsinfluenser gjorde sitt intåg även i Sverige och inspirerade svenska band som Brainpool och Popsicle.
En britpopare i Alingsås
I Alingsås bodde vid den här tiden tonåringen Astrid Evasdotter Smith och hon minns sitt första möte med britpopen än i dag.
Damon Albarn. Foto: Café du Monde
– Jag gick i nian när Blurs Parklife kom ut, efter det var jag fast. Jag skaffade likadana Dr. Martens som Damon Albarn, sångaren i Blur, och började åka in till Göteborg för att köpa skivor. Jag läste på hemma i Alingsås, därefter åkte jag in till Skivhugget i Göteborg och handlade.
I dag är Astrid Evasdotter Smith bosatt i Stockholm och bibliotekarie på Musik- och teaterbiblioteket. Dr. Martens-kängorna är slängda sedan länge, men britpopen strömmar fortfarande ur hennes högtalare vid jämna mellanrum.
– Efter några år blev min engelska bättre och jag började lyssna mer på texterna. Då blev Pulp mina favoriter, men jag plockar fortfarande fram Oasis ibland för energins skull.
Lista med favoritlåtarna
Astrid Evasdotter Smith har satt ihop en spellista med sina bästa britpoppärlor.
Lyssna här!
Liam Gallagher. Foto: i:am. photography/Martin Pannier
Fler band slog igenom efter Suede och Blur. Oasis kritikerrosade debutalbum Definitely Maybe (1994) toppade snart försäljningslistan på hemmaplan och klättrade även högt på listorna utanför landets gränser. Succén följdes upp och överträffades försäljningsmässigt med (What’s the story) Morning Glory? följande år.
Första dygnet efter skivsläppet sålde en av Londons största skivbutikskedjor två exemplar i minuten. Vid veckans slut hade skivan sålt i 346,000 exemplar och den låg snart i topp på listorna i Storbritannien, Sverige, Spanien och Schweiz. På den amerikanska Billboard-listan klättrade den ända upp till en fjärdeplats.
Sönderslagna hotellrum
Popluggar, runda glasögon och kostymer. Britpoparna var betydligt prydligare än grungens företrädare, men snart stod det klart att många av popartisterna förde en rätt destruktiv livsstil, kantad av alkohol och droger. Ett antal trashade gitarrer och sönderslagna hotellrum följde i turnéernas spår.
Det blossade även upp en konflikt mellan Oasis och ett annat av britpopens mest framgångsrika band, Blur, som stod för ett annat musikaliskt uttryck inom genren. Bråket kulminerade med att Oasis gitarrist Noel Gallagher önskade att halva Blur skulle dö i aids. Genren hade fler strulpellar i sitt stall. Jarvis Cocker, sångare i Sheffieldbandet Pulp, bjöd på en minnesvärd uppvisning när han avbröt ett av Michael Jacksons tv-framträdanden med att storma upp på scenen och visa rumpan för tv-kamerorna.
Uppgång och fall
Den gamla rockdevisen ”it’s better to burn out, than to fade away” (det är bättre att brinna ut, än att blekna bort), en fras som Kurt Cobain för övrigt citerade i sitt självmordsbrev 1994, verkade gälla för många av banden. Och vid 90-talets slut började britpopens ljus att flacka rejält. Cool Britannias storhetstid, som illustrerades av amerikanska Vanity Fairs specialnummer av fenomenet med Liam Gallagher och Patsy Kensit på omslaget i mars 1997, var över, även om många av banden släppte skivor en bra bit in på 2000-talet, till exempel Oasis.
Under 2010-talet har britpopen blivit liveaktuell igen i och med att både Pulp och Blur har gett sig ut på turné. I sommar gör det sistnämnda bandet en av årets få spelningar i Sverige, på festivalen Way Out West i Göteborg.
Har du egna favoritlåtar inom britpopen? Dela gärna med dig i kommentatorsfältet.
Låtarna på veckan spellista (PDF)
Lästips från biblioteket:
Andres Lokko 1989–1998
Andres Lokko 1999–2009
Britpop and the English Music Tradition
Britpop! Cool Britannia and the Spectacular Demise of English Rock
Britpop! Text och ackord
Blur, the best of (text och ackord)
Oasis: hyllning eller plagiat? Uppsats om Beatlesinfluenser hos Oasis
Oasis : Round Their Way
Tidskriften Pop
The Music and Art of Radiohead
Tidigare fredagslistor från Statens musikverk:
Strindbergs spellista
Känsliga bitar
Kärlek på spanska
Fredagsjazz
Grattis på namnsdagen Göte!
Vilken är den bästa fredagslåten?
Fredagsspellista #1
Hur ser det svenska musikundret ut i siffror? Är festivaldöden verkligen ett faktum? Ny statistik från intresseorganisationen Musiksverige visar att livemusiken faktiskt frodas, trots en och annan festivaljättes undergång.
Robyn på Peace & Love 2010. Foto: Morotskaka
2010 var året då Hulstfredsfestivalen lade ner och Arvikafestivalen ställde in sina betalningar. Begreppet festivaldöden myntades och analyserna pekade på en mättad marknad för livemusik. Men när Musiksverige tillsammans med Tillväxtverket har tittat närmare på musikåret 2010 och dess statistik träder en annorlunda bild fram av livemusikmarknaden i Sverige.
53 procent av musikmarknaden
De svenska konsertintäkterna 2010 uppgick uppskattningsvis till knappt 2,8 miljarder kronor, vilket motsvarade 53 procent av musikmarknaden. I det ingår intäkterna från såväl kyrkokonserter som hårdrocksfestivaler, och det är en svag uppgång jämfört med föregående år. Siffran avspeglar de arrangemang som betalat ersättning till Stim och enligt rapportförfattaren kan de verkliga intäkterna ligga något högre.
Om vi backar bandet något längre tillbaka blir ökningen av konsertintäkterna tydligare. Från 2004 till 2010 motsvarar den en årlig tillväxt på 4,3 procent, enligt rapporten.
Musiksverige ser den nya statistiken som ett avstamp för att årligen kunna följa upp musikbranschen i siffror och mäta förändringar över tid.
Läs rapporten här.
Det pågående Strindbergsåret har fått oss att uppmärksamma nationalskaldens vackra handstil och det faktum att han skrev som en medeltida munk. Men det vore väl skam på torra land om inte Statens musikverk även lyfte fram Strindbergs musikaliska ådra.
Omslag: Strindberg and music/Caprice Records
Veckans spellista är därför Strindbergs. Och nej, vi talar inte om 80-talets punkband med samma namn, vi syftar på originalet. August Strindbergs musikvärld var, som mycket annat som förknippas med nationalskalden, komplex, ibland djupt originell, ibland mycket konventionell.
Skiva i Strindbergs smak
Skivbolaget Caprice, som är en del av Statens musikverk, har gett ut skivan Strindberg and music, eller Strindberg och musiken på ren svenska, som speglar just denna musikvärld. I kammarmusikens form presenteras tonsättare och verk som var centrala för Strindberg: Beethoven, Bach, Schubert, Schumann, Rangström, Grieg, Peterson-Berger och även Strindbergs bror Axel.
Strindberg har beskyllts för mycket genom åren, taskig kvinnosyn, storhetsvansinne och allmän galenskap, men det konstnärliga drivet är det nog få som påstår att det var något fel på. Med på Caprice skiva finns ett verk signerat Strindberg själv, Forskarlens sång.
Lyssna på Forskarlens sång:
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
När han inte lyckades få tonsättarna att ta sig an hans diktning skrev han, som den mångsysslare han var, musiken själv. Stycket framförs här av Anders Kilström (piano), Tobias Ringborg (violin), John Edhe (cello), Charlotta Larsson (sopran) och Marcus Jupither (baryton).
Till Strindbergs spellista på Spotify!
Samtliga låtar på skivan, lista.
Mer om Strindberg
I Musik- och teaterbibliotekets samlingar finns hela fyra av Strindbergs originalmanuskript. Biblioteket firar Strindbergsåret 2012 med att presentera dem på nätet i samarbete med Dramawebben. Läs mer här.
Tidigare fredagslistor från oss på Statens musikverk:
Känsliga bitar
Kärlek på spanska
Fredagsjazz
Grattis på namnsdagen Göte!
Vilken är den bästa fredagslåten?
Fredagsspellista #1
Pudelrockens historia är skriven, åtminstone en del av den, och detta med viss hjälp av Musik- och teaterbiblioteket här på Statens musikverk.
Omslagsfoto: Michael Johansson
I boken Only young twice – Historien om Europe beskriver Mattias Kling rockbandets resa, från den stökiga starten i Upplands Väsby, via hitkavalkader och världsturnéer, följda av hårdare tider, och så småningom även en comeback med gitarrerna i högsta hugg.
I bokens slutord tackar författaren inga mindre än Tobias Danielsson och Astrid Evasdotter Smith, bibliotekarier på Musik- och teaterbiblioteket, för deras hjälp med informationssökning under arbetet med boken. Det färdiga resultatet, Only young twice, finns nu att låna på biblioteket.
Facebook
