Bernt Egerbladh sitter vid sin flygel – såsom Bernt Egerbladh alltid brukade sitta. Sedan sneglar han mot Lena Nyman på pallen bredvid och säger med sin typiskt dämpade röst: ”Nu ska vi sjunga ur Tolvskillingsoperan hade jag tänkt. Om du släcker din cigarett…”

När Lena Nyman gick bort den 4 februari i år uppmärksammades hon främst som skådespelerska. Men inspelningar som dessa påminner även om vilken fantastisk sångerska hon var, med ett unikt sätt att frasera och liksom rollbesätta texten.

Eller lyssna på det här.

Den 23 juni öppnar Musik- och Teatermuseet på Sibyllegatan 2 i Stockholm en sommarutställning kallad ”Lena Nyman – i ljus och mörker”. Lena Nyman skänkte före sin död sitt arkiv till museets samlingar.

Peter Gripenwall ansvarar för museets teatersamlingar och svarar på frågor under arbetet:  Hur omfattande är Lena Nyman-arkivet? Hur fick ni det? Hur har ni katalogiserat?
– Marianne Seid och jag hämtade den första sändningen i mars 2010. Detta efter att Lenas vän Leo Saukkola ringt och meddelat att Lena ville skänka materialet till Teatersamlingarna. Vi hämtade 17 papperskassar och tre lådor med arkivmaterial samt en mängd inramade bilder, affischer, med mera. Hela min Volvo V50, med nerfällt baksäte var fylld till taket.

– Efter Lenas bortgång i februari i år har ytterligare en mängd material överlämnats till samlingarna. Arkivet är ännu inte uppordnat och förtecknat, ett arbete som inte påbörjats, eftersom Lenas önskan var att materialet inte fick läsas förrän efter hennes bortgång, något som vi naturligtvis respekterat. Materialet innehåller dagböcker, brev, fotografier, manuskript, utmärkelser: alltifrån Lenas barndom och hela hennes karriär. Hon har sparat mycket! Men i en enda röra. Arkivet kommer att uppordnas och finnas tillgängligt i depå Gäddviken. Föremål kommer att registreras i museets teatersamlingar.

Vad kommer att visas på utställningen?
– Utställningen tar avstamp i det rika arkivet – här kommer både arkivhandlingar, foton, affischer program, manus, med mera att lyftas fram. Dagböcker och citat ur dessa, hyllningsbrev och beundrarpost, tidningsklipp. Vi kompletterar med annat material ur teatersamlingarna samt lånar in en del föremål, som bland annat kostymer Lena burit i olika uppsättningar. Mycket av detta material är tyvärr redan gallrat och försvunnet från teatrarna, men några exempel har vi lyckats leta fram. Svensk Filmindustri (SF) sponsrar utställningen genom att fritt låta oss använda filmklipp ur de filmer Lena medverkade i hos SF, bl a 491, Svenska Ord-filmerna, Ronja Rövardotter, Drömkåken och Sånt är livet.

Regeringens beslut har just kommit, satsningen är en fortsättning på tidigare beslut om jämställdhetssatsningar på kulturområdet.

Vårt uppdrag är att under tre år 2011-2014 tillsammans med Kulturrådet och Konstnärsnämnden främja ökad jämställdhet i musiklivet. Det är ett spännande uppdrag och jag är glad att det hamnade hos oss. Det finns mycket att göra framförallt när det gäller representation av kvinnliga tonsättare i programläggningen hos orkestrar och operahus. Här behövs medvetna strategier och att frågan lyfts upp på ledningsnivå. ”Skippa helskägg”-säsongen hos Stockholms läns blåsarsymfoniker är ett gott exempel där man med ett tydligt fokus på konstnärlig kvalitet levererat ett i stort sett jämställt program.
När vi nu tar över stafettpinnen från Kulturrådet så kommer vi att fokusera på frågan om repertoar men också på hur villkoren för kvinnliga utövare och musikskapare kan utvecklas. Vi ser också ett behov av att lyfta fram musik av kvinnliga tonsättare ur arkiven och göra den tillgänglig så att den kan bli spelad och lyssnad på i vår samtid.

I linje med vårt uppdrag för Plattformen för musik kommer vi att samverka med de nätverk, enskilda och organisationer som tillsammans med oss vill driva frågan om jämställdhet i musiklivet.

Läs Statens musikverks jämställdhetsuppdrag.

I dag beslutar regeringen att ge Statens musikverk jämställdhetsuppdraget för musiklivet. Totalt anslog regeringen i mars 17,5 miljoner till att främja jämställdhet inom kulturområdet som presenterades i mars: 1,1 miljon till film, 3 miljoner till museer och 8 miljoner till musiken 2011-2014. Uppgiften när det gäller musikområdet formulerades då som  att främja en mer jämställd repertoar.

Mer om detta när beslutet är fattat.

Vi välkomnar musik- och kulturjournalisten Jan Gradvall som medarbetare här på statensmusikverk.se. Han börjar skriva just här denna vecka.

Den 23 maj 1951 – för precis 60 år sedan – hölls ett möte i Uppsala med sex målmedvetna och handlingskraftiga män. Syftet var att skapa ett svenskt eller nordiskt arkiv för visor, ”av folkloristiskt intresse”. Läs hela historien om Svenskt visarkiv.

På fredag och lördag firar Svenskt visarkiv sina 60 år med att ge ut en cd-skiva och en bok samt ett livesänt jubileumssymposium kommande helg med föreläsningar, diskussioner och massor om musik på Musik- och Teatermuseet.

Vi livesänder hela symposiet – missa inte det!  Allt om programmet och livesändningen hittar du på Svenskt visarkivs hemsida.

I dag sammanträder konstnärliga rådet för första gången. Äntligen börjar vi dra upp riktlinjerna för arbetet med bidrag till samverkansprojekt i musiklivet. Jättekul att komma igång med denna kompetenta och spännande grupp!
Väldigt snart går vi också ut med rekryteringsannonser om fyra tjänster på Plattform för musik. Så snart vi är klara med formuleringarna finns tjänsterna här på webbplatsen under fliken Lediga tjänster. Bevaka den!

I går var det andra dagen på jobbet och jag blev intervjuad av Svenska Dagbladet. Verkligen roligt med det stora intresset för Statens musikverk! Kanske hade jag kunnat vara tydligare i mina svar på frågor kring ekonomi och anslag. Nu läser jag i intervjun Musikverket får extra miljoner (och i nyhetsnotiser från TT i en rad andra tidningar) att Statens musikverk har fått för mycket pengar och kanske inte hinner med att dela ut hela bidragsbeloppet i år. Beloppet som ska delas ut i bidrag till samarbetsprojekt inom musiklivet ska enligt uppgifterna i pressen ha ökats från 10 miljoner till 17,5 miljoner.

Det är alldeles riktigt att myndigheten har fått 7,5 miljoner mer än beräknat i anslag, ett överskott från Rikskonserter vars avvecklingskostnader har visat sig bli lägre än det anslag regeringen avsatt till detta. De här 7,5 miljonerna är dock inte en självklar påfyllning på bidragskontot. Den som vill se hela bilden behöver veta att Statens musikverk också betalar 4,2 miljoner för att ta över verksamheter vid Elektronmusikstudion och Caprice Records från Rikskonserter. Nettot på de extra pengarna blir 3 miljoner kronor.
Och precis som det kostar pengar att avveckla verksamheten vid Rikskonserter så kostar det pengar att bygga upp verksamheten vid Statens musikverk. Det finns en väl fungerande myndighet – Statens musiksamlingar – som grund för Statens musikverk. Uppdraget för den nya myndigheten är både större och bredare och vi får betydligt fler anställda. Det innefattar dessutom nya inslag som hantering av statsbidrag och att vara en konstnärlig samarbetspart i projekt med musiklivet. Att växa på detta sätt drar med sig en del nya kostnader, t ex för webbutveckling och för ärendehanteringssystem.

Just för att utveckling kostar mycket pengar jobbar vi stenhårt på att hålla kostnaderna nere. Trots att myndigheten som i förra veckan hade 64 anställda kommer att utökas till 72 anställda planerar vi att få plats i samma lokaler som tidigare.

Det kommer inte vara svårt att hitta intressanta samarbeten i musiklivet att samverka kring. Målet är att redan efter sommaren ha alla strukturer på plats så att de 10 miljoner kronor som vi förvaltar ska hitta ut i musiklivet och bli den motor för konstnärlig verksamhet de har för avsikt att vara.

Äntligen på plats! Så här första dagen är det främst praktiska och administrativa uppgifter som gäller. Vi måste se till att Statens musikverk har verksamhetsplan, budget och organisation är på plats och fungerar för den nya helhet som myndigheten är. Det blir en rivstart med beslutsfattande så att verksamheten inom kulturarvsenheterna, Caprice Records och Elektronmusikstudion kan fortsätta och så att arbetet med det nyskapande kan ta form.

Om en stund får vi titta på ett första utkast till grafisk profil, ser verkligen fram emot att Statens musikverk tar form även på det sättet.

Om några veckor träffas det konstnärliga rådet för första gången för att börja arbeta fram riktlinjer och kriterier för samverkansprojekt och bidragshantering. Då är arbetet med det nyskapande också igång.

Första dagen för Statens musikverk, myndigheten som ska främja ett varierat musikaliskt utbud präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet samt bevara, främja och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv.

Äntligen finns myndigheten på riktigt!

Processen för att skapa en grafisk profil för Statens musikverk är nu i full gång. Den grafiska profilen är ett uttryck för vår identitet, den ska bottna i myndighetens mål och innehåll. Researchfasen är i princip klar. Vi har lyssnat in alla enheter som ska ingå i den nya myndigheten och spännvidden är verkligen slående. Från bibliotekets handskrifter och andra noter till Elektronmusikstudions tekniskt avancerade studior, från teatersamlingarnas scenografimodeller och kostymskisser till visarkivets rika material inom jazz, visor, folk- och världsmusik, från Caprice Records snyggt paketerade skivor till till museets interaktiva upplevelser av instrument och musik. Och så den nya Plattformen för musik som inte finns ännu, en helt ny utveckling som nu ska växa fram till stöd för det konstnärliga och nyskapande i musiklivet.

Imponerande bredd – och djup! Mångfacetterat är ett understatement.

Allt detta material och alla dessa intryck ska nu smälta samman och analyseras på väg fram mot de första skisserna som ska uttrycka den nya myndighetens identitet. Förväntansfull!