Statens musikverk verkar på flera sätt för att främja jämställdheten inom musiklivet. Inom ramen för jämställdhetsuppdraget, som kommer från regeringen, anordnar [...]]]> Torsdag den 23 februari inleds Midvinterfestivalen i Piteå, där Statens musikverk medverkar med ett panelsamtal om jämställdheten i musiklivet. Du som inte kan lyssna på plats kan se direktsändning från samtalet här på hemsidan.

Statens musikverk verkar på flera sätt för att främja jämställdheten inom musiklivet. Inom ramen för jämställdhetsuppdraget, som kommer från regeringen, anordnar vi samtalsserien Musikliv i balans – sanning och konsekvens. Torsdag den 23 februari har turen kommit till Midvinterfestivalen på Acusticum i Piteå.

Moderator för samtalet, som är det femte i ordningen, är Ulrika Lind. Vanja Hermele, genusvetare med fokus på kultur, inledningstalar och i  panelen sitter arrangörer, musiker och administratörer, bland andra Louise Nordgren (IMPRA nord), Kristina B Nilsson (Norrbottensmusiken), Roger Norén (Acusticum) och Fredrika Johansson (Sveriges Radio P3).

Samtalet direktsänds här på hemsidan. Du kan även följa med via Twitter, @Musikverket under hashtagen #jämusik.

Tid: torsdag den 23 februari klockan 15:00
Plats: Acusticum i Piteå eller via direktsändning här!

Läs mer i inbjudan!

Mer om jämställdhet i musiklivet:
Tidigare livesändningar
Rapport från förra panelsamtalet
Intervju med generaldirektör Stina Westerberg

De kommer från två olika discipliner, men har ändå mycket gemensamt. Tonsättaren Kim Hedås [...]]]> Hur kan en plats förändras med hjälp av musik och arkitektur? Kan mötet fördjupa vår upplevelse av tid, rum och energi? Det utforskar Kim Hedås och Petra Gipp i samarbetsprojektet Skikt, som genomförs med stöd av Musikplattformen.

Reugium/Illusion av Petra Gipp och Kim Hedås på Kivik Art Centre.

Reugium/Illusion av Petra Gipp och Kim Hedås på Kivik Art Centre.

Reugium/Illusion av Petra Gipp och Kim Hedås på Kivik Art Centre.

Reugium/Illusion av Petra Gipp och Kim Hedås på Kivik Art Centre.

Reugium/Illusion av Petra Gipp och Kim Hedås på Kivik Art Centre.

De kommer från två olika discipliner, men har ändå mycket gemensamt. Tonsättaren Kim Hedås och arkitekten Petra Gipp har bägge i sina tidigare arbeten intresserat sig för frågor kring helhet och delar, hur de förhåller sig till varandra och vad som händer när nya skikt tillförs.

– Vi träffades av en slump när våra barn började i samma klass för nio år sedan. Vi lärde känna varandra och insåg att vi arbetar utifrån samma konstnärliga grund. Så föddes tanken om ett gemensamt projekt kring arkitektur/konst och musik/ljud, säger Petra Gipp.

Intar olika platser
Med samarbetsprojektet Skikt ska de två nu utforska vad som händer när musik får möta arkitektur på olika offentliga platser runtom i Sverige.

– Vi kommer att skapa både permanenta och tillfälliga verk på utvalda platser. Vår vision är att engagera de människor som tar del av verken, förändra deras upplevelse av platsen och inspirera till annorlunda perspektiv, säger Kim Hedås.

Refugium/Illusion
Ett exempel på hur det kan komma att se ut och låta är verket Refugium/Illusion på Kivik Art Centre, se filmen ovan. Gipps prisbelönta verk Refugium är ett rum i betong och massivt trä placerat i en skogsbacke vid konstcentret. Hedås specialkomponerade en musikinstallation, Illusion, i Elektronmusikstudions lokaler i Stockholm och stycket spelas med surroundljud och sex högtalare uppsatta i träden runtom Refugium.

– Jag spelade in ljud från skogsbacken på Kivik Art Centre och komponerade in dem i musiken. Stycket bygger på att musiken blandas med de befintliga ljuden på platsen, men när man sitter i studion och tänker på hur man vill att det ska låta är det nästan omöjligt att förstå hur det kommer att fungera på plats. Det var intressant att få höra hur det oförutsägbara verkligen påverkar musiken, säger Kim Hedås.

Nytt samarbetsprojekt
Det nya samarbetsprojektet, som finansieras av Musikplattformen, kommer att löpa fram till 2015 och befinner sig just nu i sin linda. I en första fas skapar Kim Hedås och Petra Gipp tillsammans tolv verk i mindre skala.

– Just nu undersöker vi hur olika rum, strukturer och material kan förhålla sig till olika slags ljud. Hur förändras upplevelsen när musik och rum kopplas ihop? Det är ett sorts grundläggande arbete som vi sedan kommer att bygga vidare på. Projektet kan efterhand utvecklas i flera riktningar, med fokus på arkitektur/konst och musik/ljud, säger Petra Gipp.

Spännande möten
När resultatet av undersökningen ska utvecklas till färdiga verk kommer Petra Gipp och Kim Hedås att kontakta potentiella samarbetspartners för att hitta lämpliga platser runtom i Sverige att visa verken på. Det kan röra sig om såväl konstinstitutioner som kommuner och andra fastighetsägare, huvudsaken är att det uppstår ett spännande möte mellan konstverken och platsen, menar Kim Hedås.

– Verken är inte stängda enheter utan relaterar i allra högsta grad till den plats där de visas, både de ljud och visuella uttryck som redan finns där. Målet är att de extra skikt som verket tillför ska få betydelse för hur platsen kan upplevas och förstås, avslutar hon.

I boken Only young twice – Historien om Europe beskriver Mattias Kling rockbandets resa, från den stökiga starten i Upplands Väsby, via hitkavalkader och världsturnéer, följda av hårdare tider, och så småningom även [...]]]> Pudelrockens historia är skriven, åtminstone en del av den, och detta med viss hjälp av Musik- och teaterbiblioteket här på Statens musikverk. 

Omslagsfoto: Michael Johansson

I boken Only young twice – Historien om Europe beskriver Mattias Kling rockbandets resa, från den stökiga starten i Upplands Väsby, via hitkavalkader och världsturnéer, följda av hårdare tider, och så småningom även en comeback med gitarrerna i högsta hugg.

I bokens slutord tackar författaren inga mindre än Tobias Danielsson och Astrid Evasdotter Smith, bibliotekarier på Musik- och teaterbiblioteket, för deras hjälp med informationssökning under arbetet med boken. Det färdiga resultatet, Only young twice, finns nu att låna på biblioteket.

Kärlek, makt, låsta dörrar och ett våldsamt förflutet. Förhållandet mellan Blåskägg och hans fjärde hustru Judith står [...]]]> Det är ett våldsamt drama som just nu utspelar sig på Kungliga Operan i Stockholm. I Béla Bartóks opera Blåskäggs borg flyter blodet och självaste borgen gråter. I Mathias Clasons uppsättning är slutet dessutom ännu blodigare än vanligt.

Paulina Pfeiffer som Judith och Terje Stensvold som Blåskägg. Foto: Marcus Gårdner/Operan

Kärlek, makt, låsta dörrar och ett våldsamt förflutet. Förhållandet mellan Blåskägg och hans fjärde hustru Judith står i centrum i operan Blåskäggs borg som uruppfördes 1918.

Olika tolkningar
Efter att ha sett uppsättningen som nu ges på Stockholmsoperan har Rikard Larsson, teaterbibliotekarie på Musik- och teaterbiblioteket, fördjupat sig i operans intriger och hur den har tolkats genom åren.

Hans inlägg på Musik- och teaterbloggen har engagerat regissören till den nya uppsättningen, Mathias Clason. Läs mer här.

Jazzens väg inom svenskt musikliv beskriver genrens utveckling från 1930-talets början till 1970-talets mitt. Författaren Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Umeå universitet, bjuder på möten med musiker, arrangörer, kännare [...]]]> En ny bok från Svenskt visarkiv tittar närmare på jazzens resa från ren musikunderhållning till självständig konstform, till och med välkommen i kyrkan. 

Jazzens väg inom svenskt musikliv beskriver genrens utveckling från 1930-talets början till 1970-talets mitt. Författaren Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Umeå universitet, bjuder på möten med musiker, arrangörer, kännare och publik. Pressklipp och musikinspelningar från de fyra decennierna utgör en stor del av källmaterialet.

Boken ingår i Visarkivets serie Publikationer från jazzavedlingen. Läs mer på Svenskt visarkivs hemsida.

Akustisk cross-over
Sista konserten i museets serie Helt akustiskt går av stapeln på torsdag. Efter förra veckans konsert med vokalgruppen Irmelin är det nu dags [...]]]> Musik- och teatermuseet bjuder på ännu en späckad vecka. På torsdag fortsätter musikserien Helt akustiskt och på fredag får barnen möjlighet att släppa loss i Öppen musiklek i Klåjnk.

Alla Fagra. Foto: Michel Thomas

Akustisk cross-over
Sista konserten i museets serie Helt akustiskt går av stapeln på torsdag. Efter förra veckans konsert med vokalgruppen Irmelin är det nu dags för svänginnovatörerna i Alla Fagra att äntra scenen. Cross-over är bara förnamnet när harpa, slag- och stränginstrument möter vassa och underfundiga texter. Bandet varvar vanligtvis festivalgig med kyrkospelningar, men på torsdag klockan 19 är det konsertsalen på Musik- och teatermuseet som gäller.
Biljetter och mer information här.

Öppen musiklek i Klåjnk. Foto: Malin Karlsson

Fullt ös i Klåjnk
På fredag öppnas portarna till rummet där man får spela på allt. Att sjunga och dansa går precis lika bra. Vid nio tillfällen under våren är det Öppen musiklek i Klåjnk ledd av Monica Åslund Forsén och Anna Rosén. Ingen föranmälan krävs, men antalet biljetter är begränsat så först till kvarn gäller. Välkomna alla barn (och vuxna)!
Läs mer här.

Nya artister: Operascener
Figaros bröllop, Rucklarens väg och Telefonen. Det blir operakompott när sångare från Kungl. Musikhögskolans klassiska sångutbildning intar museets konsertsal på lördag klockan 15. Olov Olofsson står för ackompanjemanget och Rolf Christianson för regin. Biljetter och mer information här.

Foto: Musik- och teatermuseet

Instrument på nätet
Klappa fnittrofonen, kolla in Jenny Linds första scenklädsel och spela på allt du kan se. Museets utställningar har öppet som vanligt med kvällsöppet till klockan 19 på torsdag. För den som har svårt att ta sig till museet kan vi passa på att tipsa om den digitala utställningen MIMO, med massor av instrument på nätet. Gamla, nya, vanliga, ovanliga, fula och vackra instrument har fotograferats och spelats in. Titta in, lyssna och ta reda på hur en pianoharpa egentligen låter! Till MIMO.

Gör ditt eget skuggspel! Foto: Musik- och teatermuseet

Späckad söndag
Kika in bakom kulisserna, akta dig för falluckor och beskåda roliga, vackra och i vissa fall rätt läskiga teatermasker. Utställningen Scenmagi bjuder på svensk teaterhistoria, från 1700-talet fram till våra dagar. På söndag hålls en särskild familjevisning av utställningen. Samma dag har museets skuggspelsverkstad öppet för dem som vill göra sina egna skuggspelsfigurer.
Läs mer om söndagsprogrammet här.

Årets schlagerfestival är i full gång. 1958 hölls den första melodifestivalen i Sverige, men schlagern är äldre än så. Veckans spellista består av tidiga svenska schlagers i [...]]]> Du kanske kan texterna till Waterloo och Främling utantill, men hur står det med dina schlagerkunskaper i övrigt? Veckans spellista bjuder på tidig sentimental smörsång och känsliga bitar.

Notblad till klassisk schlager, Svenskt visarkiv.

Årets schlagerfestival är i full gång. 1958 hölls den första melodifestivalen i Sverige, men schlagern är äldre än så. Veckans spellista består av tidiga svenska schlagers i urval av Karin Strand, schlagerexpert och forskningsarkivarie på Visarkivet. Läs hennes historiska schlagerexposé nedan.

Till Spotify-listan!

Barndomshemmet! Röda små stugor! Moderslängtan! En vanlig missuppfattning om förra seklets schlagers är att de enbart var uppsluppna, dansanta låtar med texter om hoppfull romantik; mer hjärta än smärta, så att säga. Men det finns en stark och livskraftig undergenre som är väl så framträdande i schlagerhistorien, en linje av längtande, vemodsljuva och nostalgiska sånger. I dessa smäktande stycken besjungs ämnen som svunna tider, lantliga barndomsmiljöer, exotiska paradis eller en gammal mor. Sångaren är som regel en man – en ”smörsångare”.

Sjöng om mor
Den förste företrädaren för denna tradition var Sven-Olof Sandberg som fick sitt genombrott i radio 1927 med ”Lyssnar du till mig i kväll, lilla mor?” Han fick snart genrekamrater på den växande schlagermarknad som tog form i takt med radions, grammofonens och tonfilmens utveckling.

Förutsättningen för denna ”schlagerns guldålder” i allmänhet, och genren av känsliga bitar i synnerhet, var förstås mikrofonen. Med mikrofontekniken kunde nya sorters röster göra sig hörda i grammofontratt och radiomottagare: smekande, viskande sångsätt och intima tilltal.

Älskade och föraktade bitar
De ”känsliga bitarna” vann den breda publikens hjärtan, i synnerhet kvinnornas om man får tro lyssnarbrev och recensioner. Lika populära som de var bland ”folket”, lika föraktade var de inte oväntat av den bildade smaken, och angreps som ett slags populärmusikens hötorgskonst.

Det är nog inte bara sångernas ansett låga verkshöjd som spelar in för den kritiska värderingen. Deras bärande stämningar – nostalgi och sentimentalitet – är hållningar som har undergått en stark devalvering i moderniteten. Vi ska vilja framåt och se klart, inte vekt längta tillbaka och idealisera! Sångernas popularitet vittnar dock om andra, parallella behov hos vardagsmänniskan. Kanske kan man se dem som en kulturell andrastämma till 1900-talets rationaliseringar och allmänna framstegsoptimism?

/Karin Strand,
författare till boken Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång. Boken kan beställas från Svenskt visarkiv för den som vill läsa mer.

Tidigare fredagslistor från oss på Statens musikverk:
Kärlek på spanska
Fredagsjazz
Grattis på namnsdagen Göte!
Vilken är den bästa fredagslåten?
Fredagsspellista #1

Portarna öppnas för såväl ljudkonstnärer som publik klockan 19 i kväll och stänger [...]]]> I helgen intas Moderna Museet i Stockholm av tolv ljudkonstnärer. De har två dygn på sig att skapa egna nya verk som tillsammans får bilda ett gemensamt ljudlandskap. Allt arbete sker på plats på museet och alla som vill får titta på.

Portarna öppnas för såväl ljudkonstnärer som publik klockan 19 i kväll och stänger inte igen förrän på söndag samma tid. Förutom möjligheten att se ljudinstallationen växa fram, bjuds besökarna även på konserter och konstnärspresentationer under helgens 48 timmar. Det är fritt fram för de som köper biljett att stanna över natten och på morgonen serveras det frukost på museet.

Evenemanget går under namnet FREQ_OUT 8. Konceptet har tagits fram av konstnären Carl Michael von Hausswolff och sammanlagt tolv ljudkonstnärer från nio länder deltar. Bakom arrangemanget står, förutom Moderna Museet, Elektronmusikstudion här på Statens musikverk, Kungliga Musikhögskolan och Audiorama.

Läs mer på Moderna Museets hemsida.

Vårt namn till trots är det inte bara musik som gäller här på Statens [...]]]> För snart ett sekel sedan hade Sverige finbesök av två ryska balettstjärnor. Mellan gästspelen på operan passade de på att besöka en fotostudio i Stockholm. Glasnegativen är numera en del av våra samlingar och fotografierna finns bland annat publicerade på Flickr. 

Vårt namn till trots är det inte bara musik som gäller här på Statens musikverk. Vi arbetar även med att bevara och tillgängliggöra dansens och teaterns kulturarv. Våra arkiv rymmer allt ifrån omfattande klippmaterial från 1800-talet till flera fotografisamlingar med svenska och utländska dansare.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Rosendrömmen.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Rosendrömmen.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Rosendrömmen.

Mikhail Fokin i baletten Rosendrömmen.

Vera Fokina i baletten Rosendrömmen.

Vera Fokina och Mikhail Fokin i baletten Rosendrömmen.

Vera Fokina i baletten Scheherazade.

Vera Fokina i baletten Scheherazade.

Vera Fokina och Mikhail Fokin i baletten Scheherazade.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Scheherazade.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Scheherazade.

Vera Fokina i baletten Scheherazade.

Mikhail Fokin i baletten Scheherazade.

Mikhail Fokin i baletten Scheherazade.

Vera Fokina och Mikhail Fokin i baletten Scheherazade.

Mikhail Fokin i baletten Scheherazade.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Karneval.

Mikhail Fokin i baletten Karneval.

Vera Fokina och Mikhail Fokin i baletten Karneval.

Vera Fokina i baletten Karneval.

Vera Fokina i baletten Karneval.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Cleopatra.

Vera Fokina och Mikhail Fokin i baletten Cleopatra.

Mikhail Fokin i baletten Cleopatra.

Vera Fokina i baletten Cleopatra.

Vera Fokina i baletten Cleopatra.

Mikhail Fokin i baletten Cleopatra.

Mikhail Fokin och Vera Fokina i baletten Cleopatra.

Ett exempel är bildserien ovan av de ryska dansarna Mikhail Fokin och Vera Fokina från 1914. Fokin och Fokina var inte bara ett par på scen, utan även privat. Det här året kom de till Stockholm för att gästspela i baletterna Rosendrömmen, Karneval och Scheherazade.

Paret bodde som det anstår två internationella stjärnor, då som nu, på Grand Hotel i Stockholm. Under besöket passade de på att avbildas i sina scenkostymer. Fotografierna togs troligen i Ateljé Jaeger i samband med gästspelen.

Du kan läsa mer om Mikhail Fokin och Vera Fokina på Musik- och teaterbibliotekets hemsida. Bilderna finns även publicerade på Flickr.

FN:s barnkonvention slår fast att alla barn har rätt att delta i [...]]]> Att säkra barn och ungas tillgång till kultur och möjlighet att få vara medskapande är ett centralt uppdrag för Statens musikverk. För att lyckas tar vi nu hjälp av dem de verkligen gäller och inrättar bland annat ett barn- och ungdomsråd.

FN:s barnkonvention slår fast att alla barn har rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Som myndighet har Statens musikverk dessutom ett särskilt uppdrag från regeringen att prioritera just barn och unga i sitt arbete.  Att säkra barns och ungas tillgång till ett varierat musikutbud, till kulturarvet och till ett musikliv där jämställdheten ökar är centrala mål för oss.

Barn i farten. Foto: Musik- och teatermuseet.

En del av vår verksamhet riktar sig redan i dag specifikt till barn och unga, inte minst Musik- och teatermuseet erbjuder ett rikt program för de yngre besökarna. Men allt bra kan som bekant bli bättre. Och det är precis det vi nu ska bli med hjälp av vår nya barn- och ungastrategi.

Intressantare för barn
Syftet är att bli mer inspirerande, tillgängliga och intressanta för de yngre, och hjälpa dem att ta vara på sina rättigheter inom kulturområdet. Barn- och ungdomsperspektivet ska integreras i allt det vi gör på Statens musikverk, till exempel vid inköp till Musik- och teaterbiblioteket, vid insamlandet av nytt material till våra olika samlingar och vid vår egen utgivning av böcker och musik.

En del i arbetet blir att under året inrätta ett barn- och ungdomsråd. Rådet kommer att fylla en viktig funktion i utvecklingen av våra verksamheter och dess medlemmar kommer att få tycka till om allt ifrån funktioner på hemsidan till utställningar på museet.

Musiklek i Klåjnk. Foto: Malin Karlsson

Ny webbplats för barnkultur
Barn- och ungdomskultur är en politisk prioritering för samtliga verksamheter som sorterar under kulturdepartementet. I början av februari var det premiär för Kulturrådets nya webbplats Bolla. Hemsidan är en nationell mötesplats för vuxna som arbetar med barn- och ungdomskultur, allt ifrån pedagoger och tjänstemän till skådespelare och författare. Genom goda exempel och aktuell forskning vill webbplatsen sprida kunskap och främja barn och ungas möjlighet till delaktighet och medskapande inom olika konstformer.

Läs mer på Bollas hemsida.

Vår barn- och ungastrategi hittar du här.