Ser för närvarande taggen "statens musikverk"
Flaskhalsar, vilka länder man bör skippa på turnén, snabba cash och Musikplattformens framtida roll. Det var några punkter som diskuterades på gårdagens välbesökta internationella samråd.
Ett 90-tal personer från det svenska musiklivet mötte landets kulturmyndigheter i går för att diskutera hur svensk musik ska kunna nå utanför gränserna. En av frågorna för dagen var hur Musikplattformen, här på Statens musikverk, Konstnärsnämnden och Kulturrådet bör arbeta framöver för att kunna stödja internationaliseringen av svensk musik på bästa sätt.
Samrådet hölls i konsertsalen på Musik- och teatermuseet i Stockholm och inleddes med en presentation av TYP Kulturkapitals översyn av området. På uppdrag av Musikplattformen har de, via bland annat djupintervjuer med ett 60-tal personer, tittat närmare på vilka behov och förutsättningar som finns inom det fria musiklivet att verka internationellt i dag.
”Krångliga regelverk”
– Läget är fragmenterat, präglat av krångliga regelverk, flaskhalsar, stängda platser och för lite resurser, sa Thomas Bokstad som presenterade översynen. Statens musikverk har en möjlighet att ändra på detta, men det behövs en syftesformulering. Vad ska Musikplattformen prioritera?
TYP Kulturkapital presenterade ett antal egna förslag, till exempel turnéstöd till musiker och en kringresande Musikbuss. Även från publiken duggade idéerna tätt, med önskemål om allt ifrån mer stöd till körmusik, till synpunkten att stödgivningen måste decentraliseras. Jonas Burman, chef för Musikplattformen, fick periodvis springa mellan stolsraderna med mikrofonen för att hinna med alla inlägg. En punkt som kom upp flera gånger var möjligheten att få resestöd till turnéer och förstudier.
Tufft för nykomlingar
– Som nytt band är det oerhört svårt att få komma ut och turnera. Ekonomiskt stöd hemifrån är helt avgörande, sa Olov Johansson, från det flitigt turnerande bandet Väsen, som satt i en av gårdagens paneldebatter.
Även Stina Westerberg, generaldirektör på Statens musikverk, betonade vikten av resestöd och det hon valde att kalla snabba cash.
– På Statens musikverk har vi pratat mycket om snabba cash, det vill säga möjligheten att snabbt kunna bidra med mindre summor i resestöd, men vi har inte hittat ett rättssäkert sätt att genomföra det på än. Det är en viktig uppgift.
Prioritera samarbeten
Vikten av samarbeten inom musiklivet var ett annat ämne som diskuterades i gårdagens panelsamtal och efterföljande gruppdiskussioner.
– I dag sitter många och håller på sina kontakter och erfarenheter. Vi måste bli mer generösa med våra nätverk och dela med oss, sa Isabel Thomson, internationell koordinator på Musikplattformen och fick medhåll från Ulrika Holmgaard, vd för Svensk scenkonst, som satt i samma panel.
I paneldiskussionen satt även musiker med lång erfarenhet från turnélivet, bland andra Peder Karlsson, som passade på att bidra med sina bästa tips till band som vill ge sig ut på turné.
”Satsa på Tyskland”
– Svenska musiker kan behöva påminnas om att det vi gör har internationell verkan. Våga tänk tanken att turnera! Börja med Norge, därefter är Tyskland ett bra land att satsa på, sa han och efterlyste även ett internationellt perspektiv i debatten.
Många av deltagarna på samrådet representerade det fria musiklivets många branschorganisationer, men även enskilda musiker fanns på plats.
– För mig som inte är aktiv i någon organisation känns det fantastiskt att få möta kulturmyndigheter och andra musiker på ett så här öppet sätt. Jag hoppas att det blir fler tillfällen, sa Steinar Aadnekvam.
Fler samtal följer
Och det är tanken. Gårdagens samtal och diskussioner kommer nu att ligga till grund för Musikplattformens arbete med att ta fram en nationell strategi för internationaliseringen av svensk musik. Musikplattformen kommer även att bjuda in till fler samråd under året för att diskutera olika aspekter av villkoren för det fria musiklivet. Datum och mer information kommer att följa här på hemsidan.
Undertecknad höll på att sätta kaffet i vrångstrupen häromdagen när det plötsligt dök upp ett meddelande på twitter från operasångerskan Jenny Lind, 1820-1887. Varför så lite material om henne här på hemsidan, undrade hon. Som tur var kunde vi ge lugnande besked.
Det var ingen tweet från den andra sidan. Det borde jag väl ha förstått direkt, inte nog med att Jenny Lind är död sedan sent 1800-tal, signaturen twittrade ju dessutom på engelska. Suspekt. Bakom signaturen dolde sig i stället en sann Jenny Lind-fantast, med särskilt intresse för sångerskans påstådda romans med Fryderyk Chopin (också han finns på Twitter för den som är nyfiken, @ChopinFryderyk).
”Varför så lite material?”
Den twittrande Jenny Lind, @La_JennyLind, frågade oss varför det var så tomt med material om den verkliga Jenny Lind, den främsta sopranen av sin tid, på vår hemsida. Frågan ställdes även till Musik- och teaterbiblioteket, @musteabibl, som är en del av Statens musikverk. Mycket riktigt får man upp ett nedslående skralt resultat om man söker på Jenny Lind här uppe till höger. Vi saknar dock inte material om sångerskan i våra arkiv. Tvärtom.
En av våra bibliotekarier tog sig an uppgiften att söka rätt på Den svenska näktergalen i vårt register. Hon fick snabbt träff i vårt arkiv i Gäddviken. Där upptas inte mindre än 1,3 hyllmeter av självaste personarkivet efter Jenny Lind, med bland annat personliga brev, fotografier, affischer och noter. I Gäddviken finns även arkivet efter Jenny Lind-sällskapet. Dessvärre är materialet inte digitaliserat än och finns därmed inte tillgängligt på nätet. Vi tipsade dock vår twittrare om att höra av sig till vår arkivarie för mer information, vilket även andra nyfikna är välkomna att göra.
Jenny Lind-utställning på museet
Vi har även en rad mer publika aktiviteter knutna till Jenny Lind. På Musik- och Teatermuseet pågår just nu utställningen Jenny Lind – superstjärnan, sångerskan, människan. Där kan besökare bland annat beskåda stjärnans allra första scenklänning. På Musik- och teaterbiblioteket finns dessutom ett antal böcker att låna för den som vill förkovra sig ytterligare.
Den twittrande Jenny Lind blev mycket nöjd med våra svar och har lovat att besöka oss nästa gång hon kommer till Stockholm. Det ser vi fram emot med nöje!
Delar av det svenska musiklivet visade enad front när APAP, The Association of Performing Arts Presenters, höll sin musikmässa i New York. Projektet, som även bestod av en svensk konsertkväll, genomfördes med stöd av Musikplattformen, som är en del av Statens musikverk.
APAP:s årliga musikmässa i New York lockar deltagare från hela världen. När mässan gick av stapeln mellan den 6 och 10 januari i år fanns ett brett svenskt startfält på plats. Organisationerna Musikcentrum, Svensk Jazz, Musikalliansen, Föreningen svenska tonsättare och Riksförbundet för Folkmusik och Dans deltog tillsammans med de regionala aktörerna Kultur i Väst och Musik i Syd under samlingsnamnet Swedish Music.
– Den nordamerikanska marknaden är viktig, men också stor och knepig. Vi insåg att vi hade större chans att nå ut om vi slog oss samman och marknadsförde oss som en enad kraft, säger Ragnar Berthling, verksamhetsledare på Musikcentrum, som tillsammans med svensk Jazz ledde samarbetet.
Stort intresse på APAP
Och satsningen gav resultat. Intresset för svensk musik visade sig vara stort på mässan.
– Många producenter och andra nyfikna kom fram till vår monter. Vi knöt många värdefulla kontakter som vi tror kommer att resultera i konkreta utbyten med både USA och Kanada framöver.
Förutom en egen monter på mässan, hölls en välbesökt konsertkväll med svenska band på det nordiska kulturcentret Scandinavia House i New York. Sammanlagt 26 musiker fördelade på nio band följde med på resan för att visa hur svensk musik kan låta i praktiken.
– Vi såg ett stort värde i att vara på plats och visa upp ett svenskt showcase. Det blev en lyckad kväll med många besökare och bra stämning. Vi lyckades bjuda på en helgjuten konsertupplevelse, trots att banden representerade så olika musikstilar, säger Ragnar Berthling.
Spelningar och skivinspelning
För flera av banden ledde deltagandet på APAP till såväl spelningar som inspelningar redan under vistelsen i New York. Bland annat åkte Fredrik Kronkvist Quartet till en studio i Brooklyn dagen efter konserten för att spela in en skiva, medan There Are No More Four Seasons åkte vidare ned till Washington för att spela inför 300 entusiastiska åskådare. Musikern och journalisten Michal Shapiro imponerades av det svenska showcaset och lyfte fram det i sin blogg, med en film på Skarans och Irmelins framträdande.
Projektet finansierades till största del med ekonomiskt stöd från Musikplattformen, inom ramen för stöd till utvecklande samarbetsprojekt i musiklivet. Även Musik i Syd, Kultur i Väst och det svenska konsulatet i New York bidrog ekonomiskt.
Stöd från Musikplattformen
– Stödet från Musikplattformen var helt avgörande för genomförandet av projektet. Det krävdes en extrem logistik att få till det hela. Så här i efterhand har vi insett att det var ett ganska vågat projekt, men i slutändan gick det väldigt bra. Vi gjorde verkligen det vi föresatte oss och mer därtill.
På plats på APAP fanns även Isabel Thomson, internationell koordinator på Musikplattformen.
– Det var ett lärorikt projekt för alla inblandade. Det känns extra kul att organisationerna slog sig samman på ett för musikvärlden ganska ovanligt sätt och att de lyckades etablera en form för internationellt samarbete. Nu börjar arbetet med att föra över erfarenheterna och kunskapen till andra aktörer som är sugna på att göra liknande saker, säger hon.
Hur står det till med jämställdhet, normer och hierarkier i musiklivet? Vem får spela vad? Och är det okej med kvotering? Statens musikverk arrangerar panelsamtal om musikens genus på Manifestdagen på fredag. Välkommen!
Manifest är de oberoende skivbolagens musikpris som delas ut en gång om året. I år firar priset 10-årsjubileum och galan hålls på Nalen i Stockholm. Innan det är dags för kvällens festligheter hålls det seminarier och panelsamtal på Stacken under dagen.
Statens musikverk medverkar i år på Manifestdagen med panelsamtalet Musikliv i balans – sanning och konsekvens, inom ramen för vårt jämställdhetsuppdrag. Temat för samtalet är musikens genus och hierarkier, med frågor kring kvotering, musikaliska normer och jämställdhet.
Samtalet leds av musikjournalisten Petra Markgren Wangler och panelen består av Ellekari Larsson Sander (The Tiny), Josef Kallerdahl (bl.a. ”Josef & Erika” och skivbolaget Hoob records), Rebecka Törnqvist (artist), Lina Brustad (Studieförbundet Vuxenskolan, 50/50 nätverket), Hilda Sandgren (MTA productions) och Anders Engström (ordförande SOM).
Panelsamtalet är gratis och öppet för alla. Välkomna!
Tid: fredag 3 februari, kl. 14:30-15:30
Plats: Stacken, ingång David Bagares gata 17
Ni som är nyfikna, men som inte kan vara på plats, kommer att kunna följa samtalet på Twitter. Följ oss på @Musikverket för mer information!
Drömmen om en global jukebox med folkmusik från världens olika hörn håller på att bli verklighet. Den berömda musikforskaren Alan Lomaxs inspelningar digitaliseras nu för att göras tillgängliga på nätet.
Alan Lomax var först med att spela in amerikanska storheter som Muddy Waters and Woody Guthrie och hans passion för folkmusik sträckte sig långt utanför USA. Till folkmusikfansens stora glädje görs hans rika samling från olika delar av världen nu tillgänglig på nätet.
– Det är helt fantastiskt, säger Dan Lundberg, chef för Svenskt visarkiv på Statens musikverk.
Hör mer i inslaget från P2:s Mitt i musiken:
Mer läsning:
Mitt i musikens hemsida.
Visarkivets hemsida.
The New York Times artikel.
1970- och 80-talens svenska jazzsångerskor togs emot med ömsom ris, ömsom ros av den mansdominerade jazzvärlden. Den 8 februari presenterar Viveka Hellström sin forskning på temat på Svenskt visarkiv. En musikalisk tidsresa utlovas!
Jazzsångerskan Ann-Kristin Hedmark.
Det var inte bara Monica Zetterlund och Nannie Porres som stod för axelvaddar, sväng och starka stämband på de svenska jazzscenerna under 70- och 80-talen. Men de få kvinnliga jazzvokalister som lyckades ta sig upp på scenen möttes av blandade känslor från den mansdominerade jazzvärlden.
Husorganet Orkester Journalen kunde uttrycka längtan efter nya sångerskor i ena numret, för att sedan skälla ut dem i nästa och ifrågasätta om det de sysslade med över huvud taget kunde kallas för jazz.
Den 8 februari kan du höra Viveka Hellström berätta mer, till exempel om sångerskan Ann-Kristin Hedmark, lyssna till musik och förhoppningsvis även ta del av rörliga bilder. Glöm inte att OSA, antalet platser är begränsat.
Tid: onsdag den 8 februari kl. 18:30
Plats: Svenskt visarkiv, Torsgatan 21
Läs mer och OSA på Visarkivets hemsida!
Varje fredag bjuder vi på Statens musikverk på en låtlista. Vad kan passa bättre en fredag som denna än en lista tillägnad jazzmusikern Gustaf Göte Wilhelmson? Han har ju trots allt namnsdag i dag.
Göte Wilhelmson må vara en doldis för den breda publiken, men för jazzentusiaster är han desto mer välkänd. Han föddes i Åmål 1929 och flyttade till Stockholm som 14-åring. Begåvad på såväl dragspel som piano plockades han som 17-åring upp i radioserien och revysällskapet Vårat Gäng, där han deltog flitigt mellan 1946 och 1948.
Därefter tog karriären fart. Från 50-talet finns Göte Wilhelmson med på inspelningar med bland annat Sören Christensens kvartett och Thore Ehrling, kort därefter bildade han egen orkester och spelade även in under eget namn.
Som på denna skiva ur Svenskt visarkiv, troligtvis inspelad i mitten av 60-talet. Göte Wilhelmson spelar på en philicorda, en Philips-tillverkad elorgel som marknadsfördes främst för hemmabruk. Till saken hör att Wilhelmson själv var inspelningschef på Philips/Phonogram under en period. Han innehade även samma roll på skivbolaget Karusell under några år.
För den som har gått och undrat hur världshiten The Girl From Ipanema gör sig på en philicorda, här är svaret:
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Tim Frazer Waltz:
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Gabrielle:
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
En Dag – En Höst:
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Om du missade förra veckans lista med fredagslåtar hittar du den här!
De flesta känner till August Strindberg, men få känner till hans dekorativa handstil. Musik- och teaterbiblioteket firar Strindbergsåret 2012 med att presentera några av Strindbergs handskrivna manus.
I år är det 100 år sedan August Strindberg gick ur tiden, vilket uppmärksammas genom firandet av Strindbergsåret. På landets teaterscener spelas hans pjäser extra flitigt och även på Musik- och teaterbiblioteket fokuseras det extra på dramatikern August Strindberg.
I bibliotekets samlingar finns hela fyra av hans originalmanus och arbetet med att digitalisera dem inleddes redan i höstas, i samarbete med Dramawebben.
Originalmanuskripten till pjäserna Pelikanen, Påsk, Kaspers Fet-Tisdag och Folkungasagan donerades till dåvarande Drottningholms teatermuseum 1941. Den dåtida pressen var förtjust, inte minst i August Strindbergs handstil. Man kunde bland annat läsa:
”Manuset till Folkungasagan är det vackraste – man skulle tro, att det varit en medeltida munk, som under åratal suttit och präntat texten inom de gröna, röda, blå, violetta och terrakottafärgade ramar, som författaren ritat upp mitt på de stora kvartssidorna.”
För den som vill bilda sig en egen uppfattning om nationalskaldens handstil finns nu samtliga fyra originalmanuskripten publicerade på webben. Du hittar länkar till dem, samt Marianne Seids presentation på Musik- och teaterbloggen.
Vässa pennan och spetsa idéerna. Ansökningsperioden för stöd till jämställdhetsprojekt i musiklivet är nu i gång.
Statens musikverk verkar för att män och kvinnor ska bli mer jämställt representerade i musiklivet. I år finns sammanlagt 2,5 miljoner kronor att söka för jämställdhetsprojekt, främst riktade till individer eller organisationer inom det fria musiklivet.
Har du idéer på projekt som kan utmana rådande normer och strukturer? Vill du vara med och främja ett mer jämställt musikliv? I så fall är du välkommen med din ansökan!
Läs mer om kriterierna för jämställdhetsstöd.
Till ansökningsformuläret.
Måndag den 23 januari startar ansökningsperioden för stöd till jämställdhetsprojekt inom musiklivet. Stina Westerberg, generaldirektör på Statens musikverk, hoppas på många ansökningar från flera olika aktörer inom musiken, såväl konstmusik, som pop och rock.
Statens musikverk verkar på flera sätt för att främja jämställdheten inom musiklivet. Jämställdhetsuppdraget, som kommer från regeringen, löper under perioden 2011-2014 och omfattar totalt 8 miljoner kronor.
– Könsfördelningen inom musikområdet avviker fortfarande markant från ambitionen om en jämn fördelning mellan män och kvinnor, säger Stina Westerberg. Det krävs ett uthålligt och långsiktigt arbete för att åstadkomma förändringar. Jämställdhetsfrågan måste ständigt finnas på agendan.
Under 2012 kommer 2,5 miljoner kronor att ges i stöd för jämställdhetsprojekt till individer och organisationer inom det fria musiklivet. Musikgenrer där behovet av jämställdhetsinsatser är som störst kommer att prioriteras.
– Vi ser till exempel en stor manlig dominans bland svenska tonsättare och komponister, samt i orkestrarnas programläggning. Men problemet är stort även inom populärmusik och vi välkomnar alla ansökningar, oavsett musikstil.
Projekten kan innehålla konstnärliga element, eller syfta till att förändra strukturer på lång sikt, genom exempelvis kompetensutveckling eller mentorskapsprogram. Ett viktigt område för jämställdhetsinsatser är barn och unga, eftersom de är en nyckel till attitydförändring, menar Stina Westerberg.
– Normerna cementeras redan på Kulturskolan när det är dags att välja instrument. Är det okej för en tjej att plocka upp bastuban eller kommer hon att välja fiol av tradition? Och vilket bemötande får en kille som vill lära sig spela tvärföljt?
I själva ansökan är det viktigt att som sökande vara tydlig med projektets syfte och hur man planerar att uppnå sina mål. Vid bedömning av ansökningarna kommer stor vikt att läggas vid projektets långsiktiga effekter för att skapa ett jämställt musikliv, samt dokumentation. Den som har frågor kring hur man sätter ihop en bra ansökan, eller vill bolla idéer under ansökningsperioden är välkommen att höra av sig, gärna i god tid, till Ulrika Gunnarsson, koordinator för Jämställdhetsuppdraget. Generaldirektör Stina Westerberg passar även på att komma med några egna råd.
– Ett tips är att hitta en bra sammanfattning av sitt projekt, en tydlig punchline med mål och syfte. Se även till att presentera en realistisk budget där de som engageras i projektet får skäligt betalt. I det ingår att planera och avsätta pengar för projektledning.
Ansökningarna ska vara inlämnade senast den 14 mars klockan 13.00. Samtidigt fortsätter Statens musikverks samtalsserie Musikliv i Balans, också den en del av Jämställdhetsuppdraget, under våren.
– Trägen vinner! Jämställdhet är en viktig ledningsfråga, men även som enskild musikskapare och musiker är det viktigt att titta på sig själv och utifrån vilka bevekelsegrunder man gör sina konstnärliga val, avslutar Stina Westerberg.
Det är inte bara vi på Statens musikverk som gillar fredagar och helgens ankomst. Otaliga låtar handlar om just denna dag. Här bjuder vi på ett axplock av dem!
Ulf Björkman, marknads- och promotionansvarig på Caprice Records, har sammanställt en låtlista som sträcker sig från Sven-Ingvars till The Cure. Den gemensamma nämnaren är att samtliga låttitlar innehåller fredag. Förhoppningsvis hittar du åtminstone en låt som slår an den rätta fredagsstämningen hos just dig. Trevlig lyssning!
Kanske har du en egen fredagsfavorit? Tipsa oss gärna om fler låtar i kommentarsfältet!
Till Spotify-listan!
För dig som inte har Spotify, men vill se låttitlarna:
Friday Afternoon Song – The Perishers
Friday Night – Johnny Taylor
Friday I’m In Love (Acoustic Version) – The Cure
Gypsy Friday – Townes Van Zandt
Good Friday – The Black Crowes
Friday On My Mind – The Easybeats
Friday Night Saturday Morning – Nouvelle Vague
Friday – J.J. Cale
Get ’Em Out By Friday – Genesis
Friday Street – Paul Weller
Friday Evening – Israel Vibration
Friday’s Child – Nancy Sinatra
Friday – Joe Jackson
One February Friday – Frankie Goes To Hollywood
Friday The 13th – Arne Domnerus
Friday Let Me Down – Daryl Hall & John Oates
Black Friday – Steely Dan
When Friday Come – Barrington Levy
Somewhere Friday Night – The Turtles
Friday Evening – Joe Tex, U-Black & Welton Irie
When Friday Comes Along – Lindisfarne
Friday The 13th – Thelonious Monk
Friday Dance Promenade (Remixed Version) – k.d. lang
Angeline Is Always Friday – Tom Paxton
Friday – Sly & Robbie
Good Friday Blues: Bill Not Phil – Jim Hall
Friday Night (Original) – Jerry Lee Lewis
Fredag – Dungen
Fredag – Maia Hirasawa
Fredag – Mörbyligan
Jag ringer på fredag – Sven-Ingvars
Freitag – Kersthold Piper Quartet
I lördags gick den elektroniska musikfestivalen Art’s Birthday Party av stapeln, i regi av Elektronmusikstudion EMS, Sveriges Radio P2 och Södra Teatern i Stockholm. Du som missade kalaset kan lyssna på kvällens spelningar i efterhand.
Allt började den 17 januari för en miljon år sedan. Någon tappade av misstag en svamp i en hink med vatten, och i och med föddes konsten – åtminstone om man får tro den amerikanska fluxus-konstnären Robert Filliou.
Statens musikverk firade konstens födelsedag redan i lördags med den åttonde upplagan av den elektroniska musikfestivalen Art’s Birthday Party, i samarbete med Sveriges Radio P2 och Södra Teatern, där kalaset även gick av stapeln.
EMS, som är en del av Statens musikverk, presenterade flera musiker på endagsfestivalen: ljudkonstnären Marina Rosenfeld, elektronmusiktonsättaren Rolf Enström, den japanska trummisen Ikue Mori, samt engelsmannen James Brewster, som spelade musik på kaffekoppar i teaterns entré. Uppträdde gjorde även bland andra Stockholmsbandet Kriget, suggestiva systerduon Electroplasm Girls och Hans Appelqvist, som bjöd på både gitarr, ljud, ljus och film.
Det blev en lyckad och välbesökt födelsedagsfest för konsten som också sändes live i P2. Du kan lyssna på hela kalaset och enskilda spelningar i efterhand.
I tisdags sände även P2 födelsedagsfiranden för konsten från andra europeiska städer, även dessa går att lyssna på i efterhand.
Facebook
